1

Tråd: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

På förekommen anledning:

Antag att man vill bygga sådana yagis själv. Förutsättningen är att man har verkstadsutrustning och är händig. Använda frekvenser för bandet är enligtPTS blocktillstånd dessa: 

791-801/832-842: Hi3G
801-811/842-852: TeliaSonera
811-821/852-862: Net4Mobility (Telenor och Tele2 gemensamt)

En yagi med högt gain blir frekvensselektivare ju högre gain den har. I förutsättningarna ligger att man vill komma över 15 dBi vilket är mycket.

Första frågan är hur man hanterar t ex att Tre har centerfrekvenserna 796 och 837 MHz (inte koll just nu på vad som är UL och DL). Bör man bygga två antenner med centerfrekvens ca 811 vilket gör båda snedstämda eller bör man bygga en för tx/rx och den andra för rx, dvs använda respektive centerfrekvens?

Är det bättre att parasitelementen är elektriskt förbundna med bommen eller bör de vara isolerade? Om de kan vara elektriskt förbundna kan man svetsa fast dem om man kan hantera svetsning av aluminium så slipper man fundera på risken för korrossion. Vid UHF går all ström i ytskiktet så valet av rör eller massivt material i elementen är mer en fråga om vikt och hållfasthet.

Om inte bandbredden blir alltför smal skulle jag utgå från drygt två meters längd per yagi, dvs gain bestäms av praktiska dimensioner. Sedan får det bli så många element som beräkningprogrammen anger.

Beräkningsprogrammet nedan rekommenderar specifika steg varav 19 direktor är ett. Då blir antennen 2,3 meter lång vilket är hanterbart. Gain bör bli ca 17 dBi om allt gå väl.

Blir det för smalbandigt kan man istället stacka flera antenner men förlust upptår i matningarna. Lätt att tappa flera dB. Bra koax viktig. Mer mått att ta reda på.

Här finns en hel del praktiska tips för att det inte ska bli smäck. Notera koaxbalunen och hur de långa bommarna bärs upp (inte ändmonterade).

http://www.w6pql.com/antennas.htm

Här är ett beräkningsprogram för långa yagis som utsatts för granskning av många.

http://www.vk5dj.com/yagi.html

Notera även hjälpfilerna till beräkningsprogrammet.

Här finns synpunkter på stackning.

http://www.ifwtech.co.uk/g3sek/stacking/stacking2.htm

Tagna från denna översiktssida:

http://www.ifwtech.co.uk/g3sek/diy-yagi/

Så det går nog att få till ett yagi arrangemang med 21 dBi gain men man får bygga själv. Med tanke på förluster krävs nog fyrstackade yagis med 19 element i varje alternativt en mer än tre meter lång yagi. Fr a med den senare kan bandbredden bli ett problem antar jag.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

2 Senaste redigerad av simtrax (2014-06-08 19:31:38)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Flera av de frågor du ställer går jag och klurar på också.
Av någon anledning är jag väldigt nyfiken på att bygga ett par Yagi-antenner.
Tittade lite vad vi hade för prylar hemma i verkstaden. Sånt som bara ligger, och kanske kan vara till nytta.

Svetstråd, ca 40 cm långa.
http://www.bsfoto.se/1/antenn/svetstrad.jpg

Hittade ett kopparrör på strax över 3 meter. Tyvärr räcker det väl bara till en antenn. Men ett rör till bör inte vara några problem att få tag på.
http://www.bsfoto.se/1/antenn/kopparror.jpg

Jag ser väl helst att man bygger i fyrkantsprofil i aluminium. Tyvärr har jag inte tillgång till alu-svets.

Edit:
Intressanta länkar:
16,5dB Yagiantenn
https://app.box.com/shared/oqvat83ixekcjskpc3ug

Fin guide för bygge.
http://bcbj.org/antennae/lte_yagi_diy.htm

3

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Jag har en Henrob lågtrycksgassvets sedan länge. den funkar även för fina jobb

https://www.youtube.com/watch?v=BFWxXnJmd9k

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

4

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Det är inte helt självklart för mig vilka siffror man ska knappa in i programmet som räknar ut mått osv för Yagin.
Så klart har det mycket med råvarorna man får tag på. Men jag tänker t.ex. på måtten på det drivna elementet.
Får antagligen sätta mig in i hjälpavsnittet.

5

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

För drt drivna elementet är det bara ytterdiametern som är viktig. Det verkar vara ett mjukt kopparrör i den första länken.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

6

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Hittat två olika sidor som beräknar Yagi.
Frågan är vilken man ska nyttja av dem?
Båda lär väl fungera får man ju hoppas.

http://www.k7mem.com/Electronic_Noteboo … i_vhf.html

http://www.changpuak.ch/electronics/yag … _DL6WU.php

7

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Yagi kan i huvudsak designas för tre olika optimerings-alternativ:
1. Max gain
2. Max fram/back-förhållande.
3. God bandbredd.
Att optimera för bara en av dessa egenskaperna ställer högre bygg-krav än att välja en lagom mix.
Att bygga med längre bommar ökar kraven på noggranhet.
De flesta måttbeskrivningar på nätet är hyggligt korrekta inom dessa variationsmöjligheter.
Jämfört med många andra antenn-typer är Yagin lättbyggd som kort och nära omöjlig att bygga utan precisa mätinstrument om man vill uppnå riktigt högt gain i praktiken.

Bland vanligaste missarna för ovana byggare är dåliga balun-lösningar och onoggrannt gjorda baluner, dåligt väderskyddade baluner och långa dåliga kablar/kabelanslutningar vilket kan ta bort hela vinsten med antennen.

Det finns många olika typer av balun-lösningar och även en del riktigt dåliga rekommendationer på nätet.
Kolla hur balunen lösts på kommersiella antenner för samma frekvensområde, då praktiskt balunval till viss del är frekvensberoende.
Vanligt nybörjar-misstag är att satsa på 20 dBi gain på första antenn-bygget. Det misslyckas alltid.
Börja med 5-6 element och verifiera att förväntat gain uppnås jämfört med en rundstrålande antenn med känt gain, placerad på samma öppna plats. Fungerar inte detta, fungerar det inte bättre med en längre antenn.
Om det blir långt från förväntat resultat så ligger nästan alltid problemet på det drivna elementet, balun eller kabelkoppling. Reflektorer och direktorers dimensionering har rätt vida toleranser när det är endast 5-6 element totalt, så där bör inte vara något problem.
Placering av Yagi-antenn kräver fri sikt i närområdet samt optisk höjd hela vägen till basstationen, dvs inga större bergskammar i vägen, får att få förväntat gain. Består basstationens signaler i närområdet av enbart reflektioner så ger en rundstrålande antenn lika bra signalstyrka som en aldrig så stor och välbyggd Yagi. I det läget är det viktigaste att hitta en bra antennposition för att bäst ta tillvara existerande reflexer. Har man riktantenn i en sådan miljö kan det till och med vara så att bästa signalen fås om antennen är riktad mot en större lokal reflex-yta än direkt mot basstationen.
Simpel funktionstestet för en Yagi är att man ska kunna se en väl fungerande riktverkan (signalstyrka) när man sveper antennen över horisonten.

Att göra en enkel Yagi för att utvärdering på 800 MHz är relativt lätt och snabbt gjort då man "tager vad man haver".
VP-rör från något byggvaruhus är en lättbearbetad bom för en måttligt lång Yagi. Cykelekrar eller grövre ståltråd till pinnarna.
Har även använt aluminium garnstickor köpta på varuhuset då de var billigare än aluminium på löpmeter från järnaffären. Fixera elementen med en dutt silikon i borr-hålen på bommen.
En eldosa kan var både stöd fuktsäkring och utrymme för balun.
Misslyckas man är det lätt att justera och lyckas man är det lätt att testa vidare med full längd på VP-röret, som finns i åtminstone 3-meters längder. Välj diameter så bommen inte blir banan-formad, och addera bom-längd så det räcker för rör eller vägg-fäste.
Lågförlust koaxkabel är något som jag aldrig prutar på ens för en 5-minuters Yagi-antenn byggd på skrot. Prutar inte heller på att göra bra kontakteringar, ur RF-synpunkt.
Finns möjlighet så placeras modemet i en plastbox vid antennen, för kortast möjliga antennkabel, och skarvar vidare signalen med LAN, USB-kabel, eller rent av trådlöst.

8

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Jupp, VP yagis funkar hyffsat och är enkla att bygga.

Långa vp rörbyggen gör jag en trekant av vp, så blir det stabilt.
Men pga att rören är böjliga påverkas dom av vind,snö samt peskiga fåglar som parkerar på antennerna :-)

Många dylika byggda sedan 80talet.

9 Senaste redigerad av simtrax (2014-06-19 12:49:04)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

E Kafeman skrev:

Text

Tack för genomgången!
Balunen är väl det jag är mest nyfiken på. Resten känns greppbart.
Programmet föreslår denna typen, är det att rekommendera?:

http://bcbj.org/antennae/imgs/balun.png

Jag är ute efter något som är enkelt att bygga (och det verkar den vara).


Jag är även nyfiken på vilken frekvens man ska satsa på. I mitt fall har jag Tre, masten använder 796Mhz för DL och 837 för UL.
Skall jag bygga en antenn för var frekvens, eller två antenner för medelvärdet mellan de två?

Tack för genomgången!
Jag har i dagsläget endast kablage köpt på Kjell & CO.
Ligger jag i farozonen då? Behöver jag beställa bättre kablar från tyskland eller motsvarande för att inte riskera ett funktionen för ett bygge?
Antennerna kommer finnas inomhus på en vind, riktade genom ett fönster (fri sikt till mast). Kablarna är ca 1,5 m långa.


G-Man skrev:

Jupp, VP yagis funkar hyffsat och är enkla att bygga.

Långa vp rörbyggen gör jag en trekant av vp, så blir det stabilt.
Men pga att rören är böjliga påverkas dom av vind,snö samt peskiga fåglar som parkerar på antennerna :-)

Många dylika byggda sedan 80talet.

Så om jag förstår det rätt, så går det bra att bygga i icke ledande VP-rör, dvs borra hål, sätta dit direktorer och reflektor och sedan göra en balun och dipol?
Enda skillnaden från ett metallrör är alltså att inget har kontakt med vartannat? förutom balun och dipol?
Och funktionen är precis densamma som om bommen hade varit i metall?

10

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Ja typ,
Pinnarna är vågledare.
Det är mekaniskt stabilare med metall, och håller således bättre.
Min största vp byggda yagi var för 11metersbandet, inse hu stor den var... Och hur dåligt den funkade om det blåste... :-)
Men var snabb att monteraner och upp, fick plats i en 'ryggsäck'.
Skulle alldrig bygga en dylik igen, kul experiment då för att se om det gick, vissa påstod att det var omöjligt ;-)

Notera att det finns olika diameter på vp rör !

11 Senaste redigerad av E Kafeman (2014-06-18 17:40:38)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Korta koax-kablar vid 800 MHz så duger det mesta 50 Ohm-kabel utan större förluster. 1,5 meter låter bra.
Balunen har rätt storlek relativt vanliga vågledararhastigheten för 50 Ohm koax, fast utritade jorden behövs ej pga plaströr till bom, men gör den väl, löd helst och då inga kalllödningar, inga skatbon, undvik grissvansar på mittledare, skärmarna löds gärna på bit enkelsidigt kretskort, då kan man enkelt dragavlasta med straps samt få smidiga övergångar till antennelementen.
Kretskortets layout är bara tre öar som kan skäras ut med kniv med 2-3 mm isolation.
Fönster är väl lite sådär, kan kosta en del av signalen, antennens mottagna signaler kommer inte som en smal laserstråle, utan det är mer meterbred tunnel typ ljusstrålen från helljuset på en bil, fast omvänd riktning.
Finns fönsterspröjs eller ytbelagda/färgade rutor är det inte alls bra, men med lite tur är fönstret knappt märkbart hinder.
För en Yagi på 5-6 element går det bra att lägga sej på medelfrekvens. Det är längre antenner som kan bli riktigt smalbandiga.

12

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

E Kafeman skrev:

Korta koax-kablar vid 800 MHz så duger det mesta 50 Ohm-kabel utan större förluster. 1,5 meter låter bra.
Balunen har rätt storlek relativt vanliga vågledararhastigheten för 50 Ohm koax, fast utritade jorden behövs ej pga plaströr till bom, men gör den väl, löd helst och då inga kalllödningar, inga skatbon, undvik grissvansar på mittledare, skärmarna löds gärna på bit enkelsidigt kretskort, då kan man enkelt dragavlasta med straps samt få smidiga övergångar till antennelementen.
Kretskortets layout är bara tre öar som kan skäras ut med kniv med 2-3 mm isolation.
Fönster är väl lite sådär, kan kosta en del av signalen, antennens mottagna signaler kommer inte som en smal laserstråle, utan det är mer meterbred tunnel typ ljusstrålen från helljuset på en bil, fast omvänd riktning.
Finns fönsterspröjs eller ytbelagda/färgade rutor är det inte alls bra, men med lite tur är fönstret knappt märkbart hinder.
För en Yagi på 5-6 element går det bra att lägga sej på medelfrekvens. Det är längre antenner som kan bli riktigt smalbandiga.

Jag har byggt BiQuads som levererat bra, och slagit XPOL-antennen. (Ha i åtanke att det är i mina lekmans-ögon)
Enligt min bedömning gav de strax över 10dB i gain.
Då kanske det egentligen vore vettigt att bygga en Yagi som ger ungefär samma. För att testa och se så att man bygger bra.
Mina tankar går såhär, direktorerna och bommen bör jag kunna bygga med relativt hög noggrannhet. Jag kommer testa på spillmaterial först för att få in tekniken.
Om man förutsätter att jag kan bygga det noggrant, då bör jag kunna öka antalet direktorer?
Jag skulle nämligen gärna vilja bygga något med 2-3 dB mer än mina BiQuads.
Jag tänker ca 8-10 direktorer.
Gäller samma sak med medelfrekvens då?

Sen gäller det att få till dipol och balun, men det får jag även göra ett test på först.
Jag har gott om verktyg i verkstaden jag har tillgång till. Det gäller bara att använda dem på rätt sätt..

Fönstret är helt rent. Under mina tester har jag fått lika bra värde innanför fönstret som utanför.
Jag slipper vädertäta om antennerna finns inomhus.

13

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Eftersom mastens riktning inte är tvärs fönstret bildar fönsteröppningen i tegelväggen  en rätt smal glugg. Du bör testa så småningom om ifall det blir bättre med antennen utanför.

Måtsättningen med plastbom kanske inte blir lika den med metallbom och elementen fastsatta ledande. I den länk om yagi calculator som jag gav tidigare kan man välja utförande.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

14

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

jonasolof skrev:

Eftersom mastens riktning inte är tvärs fönstret bildar fönsteröppningen i tegelväggen  en rätt smal glugg. Du bör testa så småningom om ifall det blir bättre med antennen utanför.

Måtsättningen med plastbom kanske inte blir lika den med metallbom och elementen fastsatta ledande. I den länk om yagi calculator som jag gav tidigare kan man välja utförande.

Precis. Jag testar med de olika typerna där.
Eftersom jag har tillgång till ett kopparrör med diameter 22mm, så kan jag lika gärna använda det.
Fast det lockar med VP-rör så klart. För att det är enkelt. Slipper löda.


Precis som du säger bör ett test göras utanför huset.

Hur åsksäkrar man antennerna?

15

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Dc-kortslut antennen, addera överspänningsskydd på kabeln en bit ner och led jorden från den enligt manualen till den.

16

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Med den balunen är den vikta dipolen inte DC-kortsluten efter vad jag ser.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

17 Senaste redigerad av E Kafeman (2014-06-19 08:36:50)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Första fresnel-zonen http://me.docx.org/docs/wlan/Antennenbau/fresnel.gif
Som synes så sträcker den sej runt hela antennen.
Vad som händer om man bygger en Yagi med högre gain är att fresnel-zon av betydelse för antennen växer i propotion till gainet. Det är därför det kan bli gain.
Det kan jämföras med bil-lyset eller en TV-parabol, där man ökar gainet genom att använda större reflektor trots att drivna antennelementet (dipolen eller parbolhuvudet) inte ökar i storlek. Där är lätt att förstå att ökat gain kräver större utrymme i sidled, men det gäller även en Yagi-antenn även om bredden inte diekt syns.
Det är lätt att se antennen som en begränsad struktur som inte behöver något utrymme i sidled utäver mekaniska konstruktionen men så är det inten. Även parabolen har en fresnel-zon som är något större än diametern på tallriken.

Dipolen i den mekanisk Yagi-antenn-strukturen är att jämföra med glödtråden i bil-lampan.
10 ggr så högt gain ökar Fresnel-zonens storlek 10 ggr.
Större gain behöver alltså större fönster för att det ska bli något ökat gain.
Hur stort fönster som behövs kan man laborera med via t.ex. programvaran 4NEC som finns att hämta på nätet. Det är ett antenn-modeleringsprogram som är enkelt att använda och är populärt bland radio-amatörer. Det finns även en mängd färdiga Yagi-lösningar till programmet där man sedana kan testa vidare med egna justeringar.

För lång antenn är vanlig nybörjar-miss och här tycks inte heller vara något undantag. Jag rekommenderar att inte bygga för stor antenn utan att först kolla om man kan få förväntad gain och bandbredd för en mindre konstruktion. Antennen kan byggas på en 10 meter lång bom, även om man inte nyttjar hela längden, men väl lämnar utrymme för framtida expansion.

Om det varit mitt första Yagi-bygge hade jag nöjt mej med ett element, dipolen. Med begränsade mätinstrument så hade man fått nöja sej med att jämföra mot andra antenner. För de två önskade frekvenserna kan man då lätt finjustera dipolen storlek så den ligger väl injusterad. Det är lätt att kolla så balunen fungerar genom att dra med handen på kabeln efter balunen. Varierar mottagningen pga av detta så har man antenn-strömmar i ytter-skärmen och därmed dåligt avstämd balun.  Är det koaxialbalun är det förmodligen längden på slingan som behöver justeras.

När teori och praktik stämt hade jag satsat på ett eller två ellement till. Kanske bytt en-pinnes reflektorn mot parabolformad hushållsfolie, blev det bättre osv. Det sämsta som kan hända är väl att man bygger en stor Yagi och sedan upptäcker att det inte blev så bra som teorin verkade kunna medge, men felsöka är då komplext med begränade mätresurser.

22 mm kopparrör? Vet du löpmeterpriset? Sälj röret och köp 10 färdiga Yagi's. ;-)
Allmänt om bommem är att den inte tillför något positivt för antennen. Bom i metall kostar prestanda. I gain räknat, för att ge ett hum, kan det typiskt röra sej om några 10-dels dB. VP-rör har inte det problemet även om mekaniska stadgan istället är sämre.
Dessutom så är VP-rör mindre stöldbegärligt än koppar-rör.
Ska du bygga inomhus så kan det finnas många andra intressant byggmaterial, beroende på vad du har i din närhet.
Kom senaste IKEA-garderoben i en stor papp-kartong? Bara lägg ut den framför vindsfönstren.
Lägg ut antenn-strukturen lös ovanpå kartongen. Strump-stickor, köksbestick eller vad du nu kommer över duger som direktorer och bak-plåtar går knäcka till till bra reflektorer. Antennen kan bli minst lika bra, troligen bättre på IKEA-kartonen än på ett koppar-rör och papp-kartongen med lösa antenn-element gör det enkel att testa olika material och arrangemang.
Vanlig utgångspunkt för många Yagi-antenner är annars en skrotad TV-antenn.
Det ger gratis bom och rörfäste och har ofta utmärkta reflektor-galler även om alla andra pinnarna trillat bort av ålder.

Ang dubbelviken dipol, så går det utmärkt att ansluta den till jord i dess mittpunkt, om man vill få DC-mässig kortslutning.
Det ger även ett bra överspänningsskydd då mesta el-störningar, statiskt och åska har sin huvudsakliga energi under 30 MHz och  mitt-jordad dipol för 800 MHz är rena kortslutningen för dessa störningar vid 30 MHz och neråt.
Nu blir jordens återledare inte mer än koaxens ytterledare så den vill man antingen jorda bort i tillräckligt stabil jord, eller tvärs om, se till att den inte tar sej någonstans, vilket ger i stort samma skydd. Det är ju den slutna jordslingan som gör att strömmen kan rusa fram och t.ex. slå sönder elektronik.

18

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Intressant om Fresnelzonens storlek i förhållande till gain. På de websidor jag sett där Fresnelzonens storlek kan beräknas har den enda variabeln varit frekvensen. Det torde då innebära att man utgår från en 0 dB antenn.

Ökar Fresnelzonens storlek med gain på det tjockaste stället och i så fall hur mycket? Finns det en given relatíon till gain?

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

19 Senaste redigerad av simtrax (2014-06-19 12:48:28)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

E Kafeman skrev:

Text

Du sätter verkligen saker och ting i perspektiv. Det är bra. Tackar för det.
När man letar runt på nätet hittar man diverse sidor med byggen, t.ex. denna sidan:
http://bcbj.org/antennae/lte_yagi_diy.htm
Här får man det till att verka relativt enkelt och smidigt att bygga en förhållandevis stor Yagi. Det är när jag sett sidor i den stilen som jag tänkt "ja men det där kan jag bygga".

Men ett mindre bygge i VP-rör. En bra dipol och balun. Det är planen.

Alltså mitt problem är att jag verkar få en del interferens.
Ni har säkert sett min tråd: http://www.mobilabredband.se/forum/view … 596#p61596
Jag är framförallt ute efter att få en stabilare uppkoppling som inte sackar i hastighet på kvällarna (dvs under 10 Mbit)
Om det innebär att jag ska köpa antenn och kablage från tyskland för 2500 kr, eller bygga en egen yagi, det kvittar.
Men Yagin är roligare att bygga, eftersom jag lär mig massor.
Alla tips är välkomna, de två alternativen jag gav ovan är kanske inte ens de bästa lösningarna..

20

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Det kvittar knappast när det gäller resultatet för en tyskköpt yagi eller panelantenn fungerar förmodligen bättre. Det finns t ex tretton elements yagi som påstås ge 15 dBi i gain. Aber teuer. Fem papp för två.

http://www.spezialantennen.eu/lteantenn … mo-y13.php

Klicka på detaljerna nere på sidan för mer info. Där står det 14,5 dBi vilket kanske stämmer. I Tyskland finns liksom i Sverige tre frekvensblock för 4G 800. Det nedersta motsvarar det som Tre har i Sverige. Skälet är naturligtvis att långa yagis har liten bandbredd. Jagär ändå misstänksam eftersom antennen bara är 1150 mm lång och det tror jag inte räcker för 15 dBi vid 800 MHz. Se yagi calculator tidigare. Där påpekas att bomlängden står i direkt förhållande till gain. Hos zdacomm får man 13 dBi vid den längden och 800 MHz.

http://www.zdacomm.com/images/PDF/ZDADJ800YG.pdf

Med mimomontering av två yagis kan du inte ha dem innanför fönstret. De bör separeras minst någon meter, gärna två. Alternativet är Wimos panel som även säljs av den här firman men där de ljuger till 3 dBi med hänvisning till MImoeffekt vilket stämmer på sätt och vis men ändå är oärligt för varje antenns vinst ska anges individuellt. 

Avstå gärna från att kopiera föregående inlägg, fr a om de är långa. Skriv hellre bara @författaren eller nämn numret på inlägget.  Allt enligt det som kallas netikett.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

21 Senaste redigerad av simtrax (2014-06-19 13:24:02)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Rensat bort lite citat nu.

Jag är rädd för att köpa panelantennen från tyskland, då jag antagligen inte har någon möjlighet att få tillbaka de pengarna, om det är så att antennen inte presterar som det var tänkt hos mig. Då tänker jag framförallt på interferenssituationen.
Eftersom jag är student är det för mycket pengar att lägga på ett, i mina ögon, osäkert kort.
Fast jag kanske tänker helt bakvänt?

Det är skoj att bygga antenner och jag lär mig mycket. Det är det som talar för DIY-yagi.

Jag är med på att de kommer behöva flyttas ut efter att ha läst E Kaufmans senaste inlägg. Än så länge har det fungerat bra att ha inomhus. Men då jag ev. tillverkar Yagi kommer de så klart testas utomhus.

22

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Man hittar många byggen på nätet, stora antenner. Om ingen redovisning av resultat finns, blev nog antennen en katastrof men byggaren, som ofta och gärna deklarerar att denne inte har en aning om hur det egentligen fungerar utan hittade någon tabell som följs, vill ändå visa då denne även gjorde besväret att dokumentera, med avsikt att skapa en web-artikel.
Redovisad antenn-prestanda typ att det blev en eller två staplar bättre med yttre antenn jämfört med modemets inbyggda antenn är lika informativt som säja att ficklampan lyser länge på hustaket än i byxfickan.

För att verkligen veta om resulterande antennprestanda är i närheten av vad den borde ge, är det enklaste att jämföra med en känd antenn, på exakt samma plats. Har man sedan möjlighet att läsa ut numeriska värden är det betydligt bättre än räkna 1-5 staplar. Jonasolof har bättre koll än mej på vilka modem och telefoner som kan ge lite utförligare information annars så finns billiga mätinstrument typ SDR USB TV-mottagare för en 50-lapp, dessa kan enkelt användas för att läsa SNR, kolla på möjliga interferenser mm. Några exempel på vad sådan mottagare kan visa: http://sdr.osmocom.org/trac/wiki/GrOsmoSDR

Att kunna läsa ut förändring av prestanda relativt noggrant under antennbyggets gång, kan ge stor lärdom.
Att enbart följa någon annan förstagångs-byggares beskrivning och sedan konstatera att det i vart fall inte verkade bli sämre är lite torftigt resultat.

Har du möjligt grundmaterial och lite verktyg, smäck ihop en dipol omedelbart. Det är startpunkten, oavsett hur ditt slutliga mål ser ut. Är kabeln dålig, så går ju sådant bättra på i efterhand. Är mätresurserna begränsade till 1-5 staplar så går det ändå få fram tillförlitliga skillnader mot känd antenn, genom att upprepa och jämföra stort antal ggr.
Fintuna dimensioner tills resultat är någotsånär i närheten av teoretiskt värde.
Fortsätt med reflektor, testa med olika reflektorer och storlekar, enkel trådreflektor är sällan optimalt så kolla på alternativa lösningar. Det är ju inte så att jag anser att du måste hålla dej till att bygga en antenn som presterar sämre än det du redan har, men du lägger en riktig grund till något som har möjlighet att att bli många dB bättre.
Att satsa på 4-5 element bör ge prestanda som en biquad eller något bättre, så det kan vara passande första riktmärke.
Sedan är det bara att fortsätt att längda på direktorer, tills det inte längre ger någon förbättring och ytterligar fintrimning inte ger något.
För ytterligare höjning av gainet får man sedan övergå till att stacka flera antenner, men då kan ju den första antennen användas som mall.
Du kan lämna löpande mätrapporter här i forumet under helgen?

Glad midsommar!

23 Senaste redigerad av simtrax (2014-06-19 13:31:44)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

E Kafeman skrev:

Text...

För ytterligare höjning av gainet får man sedan övergå till att stacka flera antenner, men då kan ju den första antennen användas som mall.
Du kan lämna löpande mätrapporter här i forumet under helgen?

Glad midsommar!

Jag har för tillfället en Fritzbox AVM6840 på lån av jonasolof.
Förutsättningarna för att se skillnad är goda. Den presenterar bra med information.

Om inget annat dyker upp kommer jag idag börja på en dipol. Vad ska jag förvänta mig av en dipol i gain?
Det jag har att jämföra mot är min XPOL-antenn. 8,5dBi vid 800Mhz. Mina Biquads, samt routerns medföljande antenner.

Tack detsamma! Även till övriga i tråden/forumet smile

24 Senaste redigerad av svenix (2014-06-19 13:44:08)

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

jonasolof skrev:

Intressant om Fresnelzonens storlek i förhållande till gain. På de websidor jag sett där Fresnelzonens storlek kan beräknas har den enda variabeln varit frekvensen. Det torde då innebära att man utgår från en 0 dB antenn.

Ökar Fresnelzonens storlek med gain på det tjockaste stället och i så fall hur mycket? Finns det en given relatíon till gain?

Jag är också intresserad av förhållandet mellan Fresnelzonens storlek och antennens gain. I.o.f.s. verkar det ju logiskt att en antenn med högre gain har en större fresnelzon om man jämför med en parabol där parabolens större yta ger det högre gainet.

Men å andra sidan har man ju alltid haft någon inre bild av att en riktverkande antenn koncentrerar strålningen och gör loben smalare?

Skulle vara intressant med lite utveckling av hur det egentligen hänger ihop.  wink

25

Sv: Frågor kring bygge av yagi för 800 MHz.

Att gain är kopplat till appertur förstår jag men hur är appertur kopplat till fresnelzon som ju definieras av våglängd och reflexer?

På nära avstånd från antennen bör en större appertur vara känslig för inskränkningar från omgivningen men när vi lämnar near field borde det inte spela roll längre så länge första fresnelzonen är fri.

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Fresnel_zone


Här mer om aperture

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Antenna_aperture

Det verkar för mig så här inlednngsvis som om begreppet aperture används för två olika saker. Det ena är antennaperture kopplat till gain och det andra är en öppnng på ett givet avstånd mellan två antenner där öppningen skapar diffraktion och reflexer ur och i fas

Simtrax har det dilemmat att marken mellan antennen och masten består av platt åkermark så det bör finnas förutsättnngar för reflexer ur och i fas som den länkade artikeln beskriver. Fönstret kommer dssutom att inkräkta på det elektromagnetiska fältet kring antennen varvid en antenn med högre gain kräver mer fritt utrymme än en med lågt gain.

Syns trafiken på motorvägen från antennen? Kan långtradare orsaka dipparna i SINR?

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.