1

Tråd: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Har sedan länge en setup med väl fungerande Telenor 3G "fri surf", ger 3.1 MegaByte i nerladdningshastighet alla tider på dygnet och räcker till familjens TV-tittande och lite surf.
Läste att Telenor skulle stänga ner datatrafiken över 3G så det är kanske dags att uppgradera. 4G finns här i skogen där vi bor men är ganska instabilt och långsammare än 3G.

2 st riktantenner högt upp på huset, och någon sorts AVM-router vore nog rätt medicin.
Jag är inte intresserad av 5G utan har tänkt att köra på 4G så länge det går.

Valet står mellan "gamla" 6820 och 6850lte , jag tänkte köpa från fts-hennig.de och de har fortfarande 6820 med ext. anschluss man kan köpa till.  Frågan är om jag skulle klara mig med 6820, eller om det är lika bra att ta 6850 direkt ?
Är det nån skillnad på de Tyska boxarna från fts-hennig.de och de som säljs i Sverige ?

Det jag är ute efter är att ha 2 externa antennkontakter samt att kunna få lite mer data och information om signalstyrkor och brus och dylikt, så det går att finjustera 2 riktantenner på ett bra sätt.

Maströr är monterat, 2 riktantenner televes 4G-nova ( YAGI 7dbi uppgivet ) är inhandlade.

2 Senaste redigerad av jonasolof (2021-02-19 20:15:33)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

4G versionen av  6850 säljs på amazon.de. Det är versionen som även ska ha 5 G som dröjer.

6820 uppdateras inte längre men firmware funkar för det du vill ha.

6820 är en nedbantad avm-router. Jag skulle ta 6850

https://www.amazon.de/-/en/Internationa … B08NK3J7WJ

Länderbestämmelsen spelar ingen roll. Menyn bör finnas på engelska som val även i den tyska.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

3

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Ok tack för svaret !

Nu har jag beställt 6850 från länken du angav. Kommer Fredag nästa vecka.


Frakten var "free" , fanns ett alternativ med snabbare frakt för 9.99:- Euro€ , jag valde free bara för att se om det fungerade, free från Tyskland låter billigt, kanske finns det alternativet efersom Amazon nu finns i Sverige, annars låter det väldigt billigt även om lite fraktkostnad är inbakat i priset.

Tror att 6820 hade fungerat för mina enkla behov, men det är skönt att slippa montera SMA-kontakter det första man gör samt att 6850 kanske har någon lite större funktionalitet eller kanske klarar nån mer kanal. Just hur radiodelarnas prestanda och deras verktygslåda ser ut är det jag hittar minst information om på nätet, och det är ju det viktigaste !

4 Senaste redigerad av jonasolof (2021-02-20 03:55:08)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

En finess jag gillar hos AVM är att avståndet till cellen anges på 4G. Tekniskt är upplösningen ca 75 meter men avståndet anges i hundratal meter.

Berätta gärna vad det,är som gör den här versionen anpassad till Tyskland, Österrike och Schweiz. De kan vara en extra telefonkontakt på sidan för analog telefon (utöver befintlig RJ11). Det är den enda skillnaden på tysk och internationell version av 6890 som jag har båda av.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

5

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

marcusw2 skrev:

Frakten var "free" , fanns ett alternativ med snabbare frakt för 9.99:- Euro€ , jag valde free bara för att se om det fungerade, free från Tyskland låter billigt, kanske finns det alternativet efersom Amazon nu finns i Sverige, annars låter det väldigt billigt även om lite fraktkostnad är inbakat i priset.

Det är alltid fri frakt från Amazon.de till Sverige om du handlar för minst €39. Den enda skillnaden på fri frakt och den dyrare frakten hos Amazon är att den dyrare frakten expedieras snabbare. Med gratisfrakten kan du få vänta längre innan ordern sänds iväg från Amazon. Själva frakten sker med samma bolag i båda fallen, oftast Postnord men ibland UPS.

Vill du spåra frakten gör du det bäst under Returns&Orders på Amazons sida. Där finns en knapp Track package. Då kan du se hur paketet rör sig inom Amazons anläggningar innan det lämnas över till Postnord. Om man inte är väldigt slängd i Tyska rekommenderar jag att ställa in Engelska som språk under flaggan högst upp på Amazon.de.

6

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Ok ! Bra att veta.

7 Senaste redigerad av E Kafeman (2021-02-21 10:25:28)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

>YAGI 7dbi uppgivet

Kan ju evt vara bra att veta att denna antenn inte är Yagi-typ utan är logperiodisk.
Höljet ser lite knepigt ut trots att det i huvudsak bara döljer ett platt kretskort men det är antagligen design för designens skull, få produkten att se unik ut.
https://www.bildtagg.se/file/thumb/4fe3fs78ok1d1puz9hx4i3xy
Uppgivet gain är möjligt för designen men troligen är gainet något lägre i bandkanterna då antennen är relativt kort.
Egentlig tillverkar-data saknas typ frekvensberoende gain och impedans.
Jag håller med om som de skriver i reklamen att det är en antenn som passar bättre i komplexa miljöer, dvs när det finns mycket reflexer och halvdan direktsikt mot basstation. Denna antenn-typ kan aldrig ge högt gain, man kan nå 11dBi om man anstränger sej men antennen blir då ganska lång relativt frekvensområdet man täcker.

Värdet av en antenn är i proportion till dess dokumenterade data även om mycket bearbetning kan ge förståelse för merkostnaden.
Då antennen saknar dokumenterade data, dvs något som syns att den är uppmätt på sådant sätt att det är verifierbart av 3:e part, så saknar antennen värde på det sättet.
Däremot är själva antenn-designen på en mycket enkel nivå, där man känner till trolig data om tillverkaren inte misslyckats allt för mycket att följa givna design-regler. Främst är det VSWR-kurvor som är kritiska, vilket är lite bekymmersamt när tillverkaren inte redovisar några sådana kurvor alls.
När man vet att tillverkaren har mätresurser för att kunna mäta sådant (Telves), vilket vore ett plusvärde om värdena är bra, men att man inte väljer att redovisa får mej att tänka att det nog är måttligt bra värden.
Just detta med att man kan få antenn-dokumentation redovisad på verifierbart sätt är sådant som t.ex. Poynting tillhandahåller, vilket ger antennen ett högre värde.

Jag tror att 4GNova bättre än många noname antenner ger utlovat gain just med tanke på att Telves har ett visst kunnande som dock lyser med sin frånvaro här.
Sammantaget tycker jag att det är rövarpris att ta 1000 kr för ett PCB som kostar 5kr i tillverkning, om än förpackat i lite märkligt plasthölje och som Telves lagt 0 kr på R&D och inte heller brytt sej om verifiering av mätdata, och har dom mätdata så tillmätte de det de mätte inte något av värde som de ville redovisa.

Vill inte kassera ditt antennval, det är möjligt att det är precis vad som bäst passar för ditt behov med avseende på närmiljö och optisk sikt mm.  Det är mer av allmän konsumentupplysning där kanske någon i efterhand kanske just söker information om denna antenn och där jag tycker Telves har gjort suspekt dåligt jobb att redovisa data sämre än för någon annan av de antenner de säljer. Med tanke på plasthöljets designmöda för att se märklig ut har man lagt alldeles för lite tanke på design men redovisar inte funktion.

8

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

ser ut som samma design jag hittade på https://www.thingiverse.com/thing:2945004
väldigt simpel design funkar nog i brist på andra antenner , man kan skriva ut om man har 3d printer och på så prova sej fram med en design billigt , istället för att köpa

Hemma: Fiber 1000/1000 Mbit
Mobilt: 3 st ZTE MF823, 2st Dovado go, 3st Huawei E5186s
antenner: 2 st Directional Antenna | 14dBi, 800MHz MIMO, 2st  Macab PRO-1000 7dbi panelantenn, 2st Magnetfotsantenn 9dBi

9 Senaste redigerad av E Kafeman (2021-02-21 18:00:31)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Jo men det är samma med den antennen på thinginverse, värdet i antennen är att designen kan uppvisa datablad på att den är korrekt designad och den saknar datablad så den är utan värde. Hade man mätt upp antennen datablad hade man upptäckt att det bara är sopor. Därav min uppmaning att det är databladet som ger antennen värde. Utan datablad och man kan förmoda att det finns två möjliga skäl till varför: 1.Man kan inte. 2 Man vill inte då det ser skit ut.
Den ser dess värre inte alls bra designad ut. Det mest uppenbara  jag kan se på fotona är att transmissionsledaren är åt skogen feldimensionerad. Antennen kommer inte alls att fungera som tänkt.
Man anger design-referens till https://hamwaves.com/lpda/en/index.html som är något en radio-amatör med god vilja men förmodligen i avsaknad av mätresuser satt samman och han nämner åtminstone vikten av att designa dess impedans men inte hur man ska göra.

Det går göra bra många olika missar även om det bara är en enkel logperiodisk antenn. Inget jag själv skulle få för mej att tillverka om jag inte först kalkylerat antennen och sedan även mätt upp praktisk att designen lever upp till beräkningarna. Det är vad jag gör i vardagslag.

Vill man köpa en logperiodisk pcb-antenn med verifierade mätdata till förhållandevis lågt pris finns en annan radio-amatör som är rätt duktig på detta med antenn-design och som säljer antenner av egen design: https://www.wa5vjb.com/products1.html
Dessa antenner är välgjorda och jag har själv mätt på några av dom och verifierat hans mätningar och kollegor till mej har mätt och lagt ut sina mätdata på en av hans antenner. Det ska går hitta mätningen här: https://antennatestlab.com

Han drabbas dessvärre av att företag kopierar hans design, inte alltid med så lysande resultat, så antenner som ser ut att vara designade med mät-referens säljs på Amazon, Ebay och Aliexpress. Undvik kopiorna då de troligen är hyggligt ok men inte uppnår det som anges i databladet.

Utöver att jag designar en massa antenner köper jag själv massor av antenner, i första hand är det sk. inbyggda antenner av den typ man hittar inuti modem och mobiltelefoner, då det är sådana jag mest designar. Köper antennerna  för konkurrentanalys från etablerade designföretag men det hänger ibland med lite antenner av den typ som ofta används som externa antenner för LTE. Köper en del även från Aliexpress och det mesta som först såg lite intressant ut där visar sej ofta vara rent bottennapp.
Detta är exempel på en riktigt värdelös MIMO bredbandsantenn: https://www.aliexpress.com/item/33035152490.html
Valfritt gem presterar bättre. Då priset är 225kr så säljer den i stort antal men den är inte invändigt designad av någon som kan skilja på antenn och gem. Undvik den antennen.

Ett annat från AliX inköpt exempel är denna logperiodiska antenn: https://www.aliexpress.com/item/32882598105.html
Endast 150 kr. Väntade mej inte mycket av den men något överraskad är den internt riktigt väldesignad. Jag har mätt upp impedans som är helt ok. Strålningsdiagram och gain mäter jag när vädret blivit bättre men gainet är absolut rimligt, dvs över 9 dBi över 1000-2700 MHz och man uppger 10dBi utan frekvensangivelse så det är egentligen utan värde men i detta fallet är det ett värde som är inom rimlighetens skalor.  Jag går i god för att denna antenn inte är skräp.
Kan väl tillägga att innehållet i denna antenn är i huvudsak stansad plåt, inte PCB. Vädertskyddet är något som slarvas med men även det är rätt ok. Tunn plast som möjligen blir UV-skör om några år.
Skulle man montera denna antenn i konstiga vinklar, borra ett 3mm dräneringshål i lägsta punkten.

10

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

kanske skulle kikat på dom där antennerna som du rekommenderar , ska hjälpa en kompis sätta upp 4G i sitt hus ute i skogen , finns mottagning inomhus om man sitter vid ett fönster så, då kan dom där passa bra och förstärka upp signalen

Hemma: Fiber 1000/1000 Mbit
Mobilt: 3 st ZTE MF823, 2st Dovado go, 3st Huawei E5186s
antenner: 2 st Directional Antenna | 14dBi, 800MHz MIMO, 2st  Macab PRO-1000 7dbi panelantenn, 2st Magnetfotsantenn 9dBi

11

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Tack för infon !

Jag har provkört 4G-nova i par inomhus bakom 400mm lättbetongväggar och de ger en prestandaökning jämfört med routerns egna "pinnar" på både 3G och 4G, frekvenserna berättar inte min nuvarande router.

Min tanke är ju att rikta antennerna mot någon av de master som finns inom 2-8 kilometers avstånd och få skaplig prestanda över både 3G och 4G, kommer upp 8 meter i höjd med mitt nuvarande maströr. Vill inte ha någon jätteriktverkan, dock har jag funderat på, att för skojs skull, sätta ytterligare ett aluminiumrör i detta genomgående rör så att jag inifrån kan rotera antennerna 360. Håller med om att priset är löjligt dyrt, men att stå själv och bygga... köpa kabel.. kontaktera.. bygga hölje... hm.... jag byggde antenner när jag var ung för att det var roligt. Nu orkade jag inte.

12 Senaste redigerad av E Kafeman (2021-02-22 19:51:38)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Nej det handlar inte om att bygga själv, det är ofta meningslöst utan kvalificerade verktyg och det krävs även en hel del kunskap om det ska bli bra. Det finns ingen som kan bygga en kvalificerad antenn utan verktyg, inte jag heller.
Biquad är väl så långt jag sträcker mej att kunna  bygga utan veerktyg om man noggrant följer ritning från någon som är lite mer än amatör. Annars kan det gå som för antennen ovan som fanns byggbeskrivning till, bara att printa men slutresultatet har inte mycket att göra med antenn.

Det man borde göra som konsument vore att höja krav-ribban lite, ställa krav på tillverkaren direkt eller indirekt genom återförsäljarna, att man vill ha konkret fakta för pengarna och inte betala lösa reklam-ord för ett innehåll som är ännu mer  tveksamt.
Om det är en produkt som man betalar tusen-lappar för är det ju inte påhittad reklam man vill ha för pengarna men det är vad som erbjuds så länge kunderna inte kräver bättre.

Antenners tekniska data och vad som är reklam och vad som är data är inte helt enkla att förstå om man inte ägnar sej åt sådant, men när det kostar en del kan det vara värt att åtminstone kräva ett detaljerat datablad. Även om det är svårtolkat så vet man att finns inget datablad betyder det att det antagligen finns goda anledningar till detta.

För denna antennen är det lite som att bil-fabrikanten skriver "Våran bil drar bara 0.2 l men vi talar inte om hur det är mätt eller hur långt vi kom på 0.2 l". Eftersom just denna fabrikant har mätresurserna är det extra suspekt.

Nu handlar mer om att ta bra betalt för pakteringens design som knappast är anpassat efter innehållets utformning, vilket jag vill att konsumenten ska veta.

Att provköra en antenn bakom 400 mm lättbetongväggar inomhus innebär att all evt riktverkan är helt oväsentlig och antennens prestanda handlar mest om placeringen. Det är nästan alltid ett lyft att  använda externa antenner någorlunda fritt placerade inomhus då routerns antenner ofta är kraftigt förkortade och inskärmade på olika sätt.
Sätt routern i fönster mot sändare och avläs signal-styrka (RSSI) för bästa vinkling på routern och jämför relativt annan antenn på samma plats är ett relativt enkelt sätt att jämföra antenn-prestanda.
Alternativet är att köpa antenn med tolkningsbara tillförlitliga data så man vet vad som kan förväntas.

Ja det finns en viss riktverkan utomhus men det jag möjligen reagerar på är om masten är 8 meter hög, hur lång kabel och mycket kabelförluster får du då på högre frekvenser? Kabeln kan med otur käka upp mer signal än vad antennen kan kompensera med högt riktgain om nu riktgain är möjligt, dvs någorlunda fri sikt mot tänkt mast.

Marknaden för antenner till konsumenter har blivit gycklarnas marknad. Det har inte alltid varit så. men har med trådlösa bredbands-explosionen lämnat dörrarna vidöppna för skojare direkt via i huvudsak Polska och Lettiska aktörer som är stora på denna marknaden. De köper oftast billigast möjligt i Kina och ger det en förpackning samt ett påhittat datablad.
Somliga av dessa säljer sedan direkt till kedjor som Clas/Kjell , andra via Europa-agenter som sen säljer till detaljister.
Marknaden är lysande då produkten oftast kostar under en femma i tillverkning och sedan säljs för mer än 100 ggr dom pengarna.
Man litar på att kunden inte kan tolka eller inse avsaknaden av datablad och när de monterar yttre antenner har de sällan möjlighet till ett referensvärde för signalstyrka relativt tidigare antenn på samma plats, så de kan inte verifiera om de fått det de trodde de köpte.

Det är sådant som är svårt och kanske för tekniskt för kunder men vad de kan kräva är ett datablad som är värt pappret det är skrivet på innan kunden langar upp 1000-lappar för något som mest göder gycklare.

Telves är nu ett konkret märke och har ett visst renome att vårda så det är rätt mycket på deras grå-skala att sälja något som på goda grunder är omätt alternativt hemlighållet i tron att konsumenterna inte inser det.

Att kunna redovisa att man kan sin sak, har designat väl och kan verifiera det med kompetent mätt och redovisade data, ja då kan ett litet PCB utan vidare vara värt 1000-lappar.

Nu finns det inga data och antennen är då inte värd något alls egentligen.
Om en butik säljer paketerad köttfärs, hur mycket sjunker köttfärsen i värde om konsumenten förstår att butiken på goda grunder undanhåller innehålls-förteckningen?
I det senare fallet kan man åtminstone kontakta TV-program som Plus och det skulle det gå om man som konsument visar sitt intresse att veta vad man får för pengarna.

Kräver kunden antenner med duglig innehållsförteckning så kommer butiken att att sluta sälja annat.

Om det är möjligt, gå till butiken du köpt antennerna och fråga efter något som beskriver vad plastburken med kabel-snutt ska förväntas åstadkomma beskrivet i konkreta fakta och ej superlativ. Går inte det be att få byta mot en produkt som har datablad på vad det utför.
Fråga eller verifiera i datablad om påstått gain gäller hela frekvensbandet eller bara en enda frekvens, i så fall vilken frekvens och om det finns något från tillverkaren som styrker detta? Kan ju vara bra att det stämmer med basstationens frekvenser på samma sätt som man vill köpa en glödlampa som är avsedd för spänningen där man tänkt koppla in den.

Samma med antennens impedans. Viktig faktor då den direkt påverkar hur mycket signal som kan nå routerns mottagare och hur besvärligt routerns sändare har det. Impedansen varierar avsevärt med frekvens så samma där, ska antennen arbeta vid 900MHz kan det vara bra och veta hur stor uppförsbacken är vid den frekvensen.
Nu är impedansen angíven för denna antenn "50 Ohm" . Vilket är som bilfabrikantens bil som bara drar 0,2l för okänd sträcka.
Man behöver inte var bilexpert eller antennexpert för att kunna ställa grundläggande data mot varandra.

Impedans är en parameter som är väldigt enkel att mäta om man har korrekta verktyg, vanligen RF nätverksanalysator, så det är alltid lite märkligt när tillverkaren på sin webbplats för produkten inte redovisar sådant.

Ställer kunder inga krav, sparkar inga kunder på återförsäljarna, sparkar de inte på generalagenten som i sin tur fortsätter köpa billigast möjliga papperslösa antenner från gycklarna och det är kunderna som får betala gycklarnas fest.

Det har alltid stört mej med detta roffaåtsej -partyt som lever på kunders osäkerhet inför tekniska prylar. Man får ju nästan en mobiltelefon för tusen kronor men ska man köpa en antenn i en plastburk får man ett tomt PCB som ingen tillverkare lagt nämnvärd möda på att designa eller ens mäta för samma pengar.

13

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Eller så kan man köpa på sig ett antal antenner och sedan mäta vad de ger med en router som ger erforderliga signaldata vilket i praktiken är mätutrustning från Rhode & Schwartz. Ett billigare men ändå användbart akternativ är routrar från AVM som faktiskt ger info som är relevant för Mimo. Sedan återstår att optimera polarisation mm. Då kan man få fram ett hyggligt relativt badvärde som man sedan kan jämföra andra antenner med.

E Kafeman kan expetimentera med de billigaste antennerna för han kan mäta på dem. Har man inte den kunskapen och utrustningen får man försöka hitta bättre antenner att ha som basnivå.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

14

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Mitt maströr är 2 meter långt åvan takteglet, monterat ner genom ett tak som är 6 meter högt från marknivå. därav 8 meters höjd.

Den nuvarande routern sitter monterad inomhus, högst upp i lokalen precis där maströret börjar. Nuvarande totala längd på koaxialkabeln är ca 3,5 meter.

https://i.postimg.cc/jwRBh78p/20210224-070119.jpg
https://i.postimg.cc/8Jw9Xz9j/20210224-070148.jpg

Då jag kan hålla med om att allt i antennväg till konsumenter i konsumentbutiker är rent skräp så lämnade jag tillbaka telves.

I stället tog jag två billigare logperiodiska antenner, också de skräp och med ännu sämre koaxialkabel.
Billigare, minst lika dåligt, men placerade högt och fritt med våra mottagningsförhållanden är jag säker på att det fungerar hjälpligt.

Dom här :
https://www.kjell.com/se/produkter/mobi … dbi-p30066

Koaxialkabeln är märkt "195" och det är troligtvis inte Dubbelskärmad LMR-195, utan något i klass med kinesisk RG-58.

Så det här skrotet får fungera till våra behov, med avkortad kabel troligtvis...., och skall jag ha nått riktigt får jag bygga det själv efter ritningar. Jag har tidigare byggt GP-antenner, samt stackade dipoler och YAGI för 959 Mhz, fanns ett enkelt program för att bygga YAGI-antenner till dåtidens Windows. Finns säkert liknande i dag även om detta var över 20 år sedan.

15

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Såhär ser den ut inuti :

https://i.postimg.cc/d7DDWhLx/20210224-072450.jpg
https://i.postimg.cc/4YWmb6Nc/20210224-072537.jpg

Väldigt rationell tillverkning.

Hittade en calculator för logperiodiska antenner :
https://hamwaves.com/lpda/en/index.html

Fram tills vidare får detta duga.

16

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

I dag kom den.

https://i.postimg.cc/4HbQB0K5/20210225-123422.jpg

https://i.postimg.cc/p5xDhB0n/20210225-123531.jpg

https://i.postimg.cc/rd3jmxXS/20210225-123545.jpg

Har kopplat in den och testat lite, känns som att radiodelen är 20% känsligare än min gamla TP-link archer 400.
Helt klart en mycket bra och prisvärd produkt. Enda negativa jag märkt är att vissa ändringar, tex. byta mellan 3G och 4G tar mycket längre tid än med TP-link archer 400.

Tänkte börja testa lite med 4G.

17

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

https://i.postimg.cc/xckGt6m2/Ska-rmavbild-2021-02-25-kl-14-35-51.png

https://i.postimg.cc/QKF7YMHb/Ska-rmavbild-2021-02-25-kl-14-34-38.png


Först valde den 816 Mhz och det gick rätt slött typ 8 Mbit, stängde av det för att se vad som hände. Sen valde den 936 Mhz , verkade då bli lite konsekventare pingtid och kanske lite snabbare. Stängde av det och nu visar den inte vad den valt för frekvens.... kanske en bugg i programvaran ? iaf. så får jag ca 12 Mbit nu. duger till våra behov, men lite klent kanske... kör fortfarande med en panelantenn uppe på huset. Bör bli bättre med logperiodiska antenner.

18 Senaste redigerad av E Kafeman (2021-02-25 19:19:27)

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Jag har byggt antenner professionellt i 30 år, byggde anti-antenner innan dess, har tillgång till allt vad som krävs i instrumentväg, R&S, HP, Keysight och Anritsu. Kan  mäta efter de senaste LTE protokollen med upp till 12 samtidiga antenner i nuvarande system, började mäta olika antenn-diversitets egenskaper för 15 år sedan. Antenn-diversitet är det som ligger i botten till de olika radio-system som bl.a. brukar samlas under uttryck som MIMO, SIMO, MISO och för 5G med tillägget "massiv".
Tekniken utgör en del av LTE och WiFi-protokollen.

Rent formellt är antenn-isolation viktigaste egenskapen för att medge diversitet.
Dålig isolation och polarisations eller tids-diversitet uteblir.

Jag beräknar alla designers, simulerar bygger och verifierar data i den ordningen. Beräkningar baseras mycket på egen-utvecklade EM-teorier då det mest rör inbyggda antenner för mobiler och liknande.
Diversitet är tekniskt något som står rätt långt ner på listan när man designar inbyggda antenner då det finns långt mer komplicerade mål som också måste uppfyllas.
Några av de viktigaste SAR/TIS och TRP finns beskrivna här: https://www.antenna-theory.com/design/cellantenna.php
Överhuvudtaget är ovan länk en bra sait för den som vill lära lite om antenner på korrekt sätt och ändå relativt lättsmält.

Med amatör i dessa sammanhang är någon som glatt hugger varje trådböjare-tips för att göra den egna super-antennen utan behov av lämpliga verktyg eller kunskap och som inte heller inser vikten av dessa.
Dom står ofta ivägen för saklig antenn-upplysning vad den mer otekniska konsumenten ska värdera vid antenn-köp. Det är ju enligt amatören lätt att hitta lätta genvägar.

Kalkylatorsidan för logperiodiska antenner är den sida som man direkt ser uppenbara bristerna med och som jag länkade till som varning i inlägg #9 ovan. Lita inte på något alls på denna sida. Det är välmenade men allt för bristfälligt och felaktigt.
Det är vilsna begrepp om vad en logperiodisk antenn alls handlar om, nämner att impedans nog ska beräknas men suddigt hur.
Glöm den sidan.
Det är mycket därför jag skriver långt och utförligt, för att folk i allmänhet ska ska kunna lätta lite på slöjan hur man hittar korrekt information utan att vara bevandrad i teorin bakom alla termer och slutar göda gycklar-företag.

Tyvärr är många saiter allt som oftast gjorda av olika välmenade  amatörer försöker ge varandra förkalkylerade genvägar utan att ens själva ha kunskapen. En blind leder en annan och det blir tokigare för varje led som informationen omformas lite man kunde se med den ovan som printade en logperiodisk antenn.
Detta gäller givetvis inte alla amatörer, och jag länkade därför till en mer kunnig amatör vad gäller logperiodiska antenner i samma inlägg ovan.

Som exempel på hur tokigt det kan vara, den kanske vanligaste amatör-byggda antennen är den så kallade pringles eller tincan-antennen. Det är en antenn-design vars tanke är att det ska bli en extrem riktantenn för 2.4GHz, byggd på ett rör som det varit Pringles potatis-chips i tidigare eller annan konservburk.
Det finns en stor mängd amatörer som delar med sej av måtten och tusentals som vittnar om att det blev en riktig super-antenn.
Tyvärr är en Pringles-förpackning inget annat än en dålig vågledare och det gäller alla andra konservburkar också.
Märkligt nog, när man testar sitt nybyggda verk, är omdömmet alltid att  det blev en super-antenn då ingen amatör med självstolthet över sina antenn-byggen medger att just de inte får bra resultat när alla andra får det, så pringles-antennen lär leva länge än och ingen kommer någonsin redovisa konkreta mätdata.

Dokumenterad mätdata är det som är enklast att ställa krav på för att öka chansen att få valuta för pengarna när vanliga konsumenten ska köpa antenn för sitt trådlösa bredband.

Även självbyggaren kan med enkla medel lycka bättre att verifiera sina byggen på dokumenterat sätt.
Med dokumenterat avses att mätning och mätuppställning möjliggör att mäta en viss parameter, t.ex. att man mäter "free space" gain samt övriga parametrar är utförda och beskrivna så att någon annan kan upprepa samma mätningar på annan plats och få samma resultat.
Det är en viktig inställning för många teknik-grenar.

En amatör kan själv sätta samman ett antal viktiga mät-verktyg för ett par hundralappar.
Hembyggd diod-detektor är något som jag fortfarande använder som väsentligt verktyg och den kostar under 10 kr i material.
Kanske inte dugligt för antenn-design men för elementär uppmätning kan man köpa VNA för 500kr.
VNA är traditionellt ett mycket dyrt instrument med både 5 och 6 nollor i prislappen men med måttligt reducerad funktionalitet kan man sedan något år för billig peng mäta mäta komplexa impedanser och transmissions-förluster.Billighetsversionen saknar en hel del funktioner relativt en vanlig VNA men den är också åtminstone 2-3 nollor billigare och det går göra hyggliga mätningar med den.

Om man vill mäta hur bra antenn man designat på något mer seriöst sätt behöver man utöver instrument en referens-antenn som på samma sätt som man måste ha noggranna motvikter för att utläsa bra resultat när man väger med en balansvåg.
Dessa referens-antenner utmärks av att det medföljer mycket detaljerat datablad med hög noggrannhet. Numera oftast som en samling med Excel-filer.

En enkel dipol men som är så väl uppmätt att den duger som referensverktyg vid antenn-utveckling kostar här t.ex. över 10.000kr som begagnad: https://www.ebay.com/itm/Schwarzbeck-UH … 3798626996
Det är inte värdet på antennen, utan med antennen följer individuellt uppmätta data som motiverar priset, precis som för konsument-antenner.

Dessa relativt dyra redskap är när något som man inte alls behöver om man kan hitta en snabb-kalkylator...
Det upprepas gång efter annan att amatörbyggaren av antenner ofta lurar sej själv rätt ordentligt om inte denne kan eller begriper hur man mäter resultatet.
Enklast, fritt utrymma utomhus, fri sikt, och mät RSSSI för olika antenner så får man en relativ rangordning.
Vid ej fri sikt är det genast mycket svårare då antenn som vid fri sikt i jämförelse med andra antenner kan ge bäst resultat plötsligt kommer sist i en sk. mulitpath-miljö.

Det är normalkonsumentens tvekan på egen förmåga att förstå antenn-begrepp som gör att man alls kan tänka sej köpa något utan att det finns en utförlig mätning som intygar något. Det är som TV-reklamen för diverse piller, trots att det inte finns någon dokumenterat nytta, så intygar något fötroendefullt att "det är bra för mej" som i Vitapro-reklamen, och de argumenten betalar många piller på månads-abbonemang för.

Antennen du nu köpt är samma som den antennen jag omnände ovan och som jag  har mätt lite.
Det är den kinesiska tillverkaren Ystoom som tillverkat antennen. De visar här detaljer inifrån antennen: http://www.ystoom.com/index.php/shops/p … d/319.html
Vill man köpa antennen i något 100-tal sjunker priset till en 50-lapp. vilket ger en hint om vinstmarginaler för den som importerar sådana antenner i mängd.

Det är enligt mitt tidiga omdöme en helt ok antenn trots att jag ännu så länge enbart mätt VSWR.
Den bör kuna passa bra på många ställen som har någon konkret riktning att peka antennen mot om gainet räcker för platsen.

Jag försöker avdramatisera antenn-parametrar så att vanliga antenn-konsumenter ska kunna lättare förstå vad de ska titta efter vad gäller antenn-prestanda och VSWR är en sådan grund-parameter som är bra att lära sej vad som är acceptabla värden. VSWR beskriver något relativt komplicerat och dåligt VSWR kan ha många olika orsaker som i sin tur negativt påverkar t.ex. strålningsdiagram och verkningsgrad.
Dessbättre så behöver konsumenten inte känna till detaljerna.
VSWR är en enhetslös kvot och det räcker om konsumenten vet att lågt VSWR är bättre än högt VSWR och en generellt tumregel är att VSWR 3:1 ned till 1:1 är acceptabla värden. Högre värden ska man inte acceptera på en yttre antenn. För inbyggda antenner i routrar kan man av olika skäl ha andra kravgränser ur design-synpunkt men de antennerna är vad de är och inget man normalt ersätter mot annat än externa antenner..
VSWR är alltid en frekvensberoende parameter så det är alltid VSWR plottat på frekvenskurva som är av intresse. VSWR utan frekvenskurva kan i vissa fall vara ok, om det t.ex. står att VSWR är lägre än  xxx. för hela frekvensområdet men kurvan ger alltifd mer information och kurvan genomskådas lättare om den är påhittad och ej signerad..

För att konsumenten ska titta på rätt frekvens infinner sej ett större problem, operatörerna är inte frikostiga med data vilka frekvenser som gäller för deras olika tjänster och platser, och det gör att många konsumenter inte ens vet för vilken frekvens de behöver en antenn.

Ett alternativ för rådvilla konsumenten är att välja en bredbandantenn som på bekostnad av sämre gain är någorlunda effektiv på "alla" normalt förekommande LTE-frekvenser. Det är dessvärre bland dessa antenner mesta skojet förekommer.

Jag ska återkomma med mer mätdata om någon är intresserad för de bägge bredbandsantenner som jag nämnt ovan men då VSWR är en bra första kriterie på att välja antenn och då jag mätt det för dessa antenner kan jag åtminstone visa resultatet.

Först ut är panel-antennen, tillverkad av en firma som heter ETOH.
https://www.bildtagg.se/file/thumb/f5997l1bgg4erim32oould90
Som synes, om vi ställer krav att VSWR ska vara under 3, vilket är under det röda strecket, så duger inte denna antennen till något alls inom något frekvensområde alls.

Med följer 2st 45 cm kablar. De var suspekta så mätte upp kabelförlusten för en kabel:
https://www.bildtagg.se/file/thumb/ok03q3e2oziptzxjy5sz9n
Som synes för högre LTE-band är förlusten 2-2.5 dB. Om man valt en sådan kabel, 10 meter, hade bara en 10.000-del av signalen återstått i andra änden (40 dB loss).

Ett normal-konsument har svårt att sortera sådant som att det är stora skillnader på olika kablar. Alla kablar är ungefär lika bra för att ge ström till en 240Volt lampa, så varför så stora skillnader på olika antennkablar och kabel-längder? Här är svårt att se till att folk inte blir lurade. Kabel säljs ofta ospecad, antennens gain specas utan kabel men trots att det kanske följer med 10 meter ospecad kabel.

VSWR för logperiodiska antennen från Ystoom:
https://www.bildtagg.se/file/thumb/e7u33j35canjyb517isbdbt

Som synes ser det helt annorlunda ut än för panel-antennen. VSWR är tydligt under 3 inom hela intressanta frekvensområdet.
VSWR är bland de allra enklaste antenn-parametrarna att mäta med en VNA (Vektor Nätverks Analysator) och det skulle vara till antennens säljande fördel att visa sådan data.
Kjell nöjer sej med att ange "Frekvensomfång: 800- 960 MHz och 1710-2600 MHz." men anger inte vilka parametrar som avses inom de frekvensområdena. Det blir ett svart hål, vad man avser.
Kjell anger gain till 10 dBi och fabrikanten anger 9dBi. Ingen av dom anger vid vilken frekvens detta fenomen inträffar så det går inte verifiera.
Det är väl transporten som boostat antennen något som gör att denna ospecade siffra hoppat upp ett steg.

Det är naturligtvis bara skräpsiffror utan värde både hos tillverkaren och hos Kjell men jag gissar trots allt att sanningen vad gäller antenngain ligger rätt nära för bägge om man undantar kabeln.
Jag gissar att gainet är lite drygt 9dBi för 1-3 GHz och för lägre delen av bandet faller det av en del.
En hygglig gissning 6-7dBi vid 700 MHz  med tanka på hur antennens element är designade.

----

Nu följer egen-reklam vilka verktyg jag använder vid antenn-utveckling och lite tips för den som vill lära sej mer för att inte lämna sidan med tokiga rekommendationer till felaktig information för evt. efterföljande.

Vad gäller rena antenn-mätningar använder jag gärna äldre HP-instrument. Har alldeles för många HP och där HP8753 är favorit. De  är 20 år gamla eller äldre men har kvaliteter som knappt finns på dagens moderna alternativ. Kör med egenutvecklad mjukvara så gamlingarna är helt moderna ur mät-synpunkt.
Till dess nackdel är storlek strömförbrukning och fläktoväsendet. Priset är är lågt. Kostar ofta under 50.000kr i hyggligt gott skick och trasiga vrak kostar under 10.000kr på Ebay.

HP's rena motsats är förhållandevis små och tysta antenn-analysatorer (VNA) från Copper Mountain Technology. Det är kvalitets-instrument som ger R&S på tafsen främst vad gäller snabbhet och prismässigt. Man får en bra VNA för 250.000kr från CMT där motsvarande VNA kostar 4-5 ggr mer från R&S.
Jag har ett antal VNA från CMT på lån då jag utbyter lite jobb med dom, främst vad gäller beräkningsalgoritmer för bestämmande av antenn-effektivitet.

Antenneffektivitet är en likt VSWR kritisk grund-parameter och där gäller att 100% går ej uppnå, det finns alltid material-förluster. Merparten av antenner på marknaden som är designade med kunskap ligger på 30-80% effektivitet för bredbandiga antenner och för smalbandiga antenner för labbruk kan man nå ca 99%.
En nackdel med antenn-effektivitet är att det ofta kräver lång tid, och dyr mätkammare.
Total utvärderingstid kan vara uppemot en timme och man mäter då antenn-effektiviteten vid en enda frekvens. För att få en komplett bild måste man mäta vid alla aktuella ferkvensband så det kan bli ett par timmars laboratoie-tid för en komplett uppmätning.

En av de nya algoritmerna jag utvecklat är ett sätt att beräkna antenn-effektivitet på ett enklare sätt än tidigare känt.
Jag har utvecklat en teknik som medger att man mäter antenneffektivitet över ett helt frekvensband på en tiondels sekund och utan behov av kammare.
Matematiken bakom är min egen, det finns ingen globalt som ännu kan göra motsvarande mätningar men flera av VNA-tillverkarna såsom R&S försöker kopiera. R&S har tidigare kopierat av mina lösningar men det är så det är mycket i denna branschen. 
För närvarande säljer jag mättekniken som en del i mitt egenutvecklade mätprogram som styr nätverksanalysatorn på önskat sätt.

På Copper Mountains begäran visar jag i en video hur man gör rent praktiskt för att mäta antenn-effektivitet.
Det är ett påhittat jobb där jag modifierar en antenn i ett headset från 868MHz till 2400MHz genom matchning med reaktiva komponenter(spolar/kondensatorer) och sedan mäter resulterande effektivitet.
Videon finns här: https://coppermountaintech.com/integrat … th-antune/

Vill man lära sej om teorin bakom den speciella mätmetoden av antenn-effektivitet har jag förklarat den här: https://www.antune.net/wheeler/index.html
Det är medvetet förklarat på sådant sätt att alla som kan lite komplex matte och vågrörelse-lära ska kunna få förståelse för teorin, som är en utveckling av en teori som utvecklades av Harold Wheeler på 60-talet men som man i princip aldrig kunde fås att fungera i praktiskt bruk.
I dag är sådant som var otänkbart på 60-talet så mycket enklare då man kan låta datorn göra allt det tunga jobbet.

Jag har ett antal olika patent för denna mät-teknik och har nyttjat tekniken för att framställa marknadens mest effektiva bredbandiga antenn inom 600-3000 MHz. Det är en antenn avsedd för inbyggnad och kunderna är de som vill ha extra  bra antenn inbyggd i bilar eller apparater där förbindelse-förmågan är viktigare än fysiskt minsta möjliga storlek. Många kunder köper antennen specifikt för LTE  nb-IoT.
Då sådana apparater sällan kan förutsägas vilken riktning de pekar åt är antennen helt rundstrålande.
Antennen är inte någon konsumentprodukt då den saknar hölje mm.
Är man ändå intresserad att se marknadens mest effektiva antenn så finns data och bild på antennen här: https://rangeant.com

Nu blev det lång text igen men ville ge lite mer insikt vad som krävs av en antenn för att prestera med hänvisning till att jag har viss kunskap av egna och andras antenner när jag betonar att man ska undvika betala tusen-lappar för slumpmässiga trådnystan som saknar datablad på vad de alls utför.
Då blir det som hos Kjell, det finns angivet att antennen antagligen gör något inom ett frekvensområde men jag kan trots all erfarenhet inte luska ut vad det är antennen gör eller hur bra den gör det då informationen inte finns på sidan eller länkat till något datablad.

Nu påverkas min inställning till gycklar-antenner kanske av att jag lätt ser vad som är skräp så förmodar att jag missar annat inom områden där jag vet mindre och går på olika säljknep.
Läste så sent som igår en som sålde bantningspulver. När man analyserade resultatet så var 3/4 vanlig sågspån. Kanske rent av var bra pulver för sitt ändamål.

I detta fallet så fick du förmodligen en hyggligt duglig antenn, men det är inget som Kjell eller dess leverantörer har en aning om.

Ett sista tips. Om du tänker byta kabel, är själva antennen av aluminium som är lite svårlött men det finns nitade järnstift som nuvarande antennkabel är lödd på. Det går bra att löda loss men kräver en hel del värme. Rekommenderar att rensa gamla lödtennet och använda blyat tenn om man inte har zink-tenn.

Det är en rätt vanlig brist att antenner som tillverkas för att vara så billiga som möjligt, ja då kan tillverkaren inte kosta på en kablestump som kostar mer än vad man får för hela antennen.
Då blir det kabelskärmar som knappt skärmar alls och aluminiumtråd med förångad kopparyta för att se bra ut.
Det händer att utomhus-antenner säljs med vit inomhus-koax som bryts ned av solens UV-strålning även till utomhus-antenner. När fukten kryper in i kabelns UV-sprickor efter några månader blir dämpningen om möjligt än högre.

Nu ska jag inte spamma din tråd mer men hoppas du uppskattade lite extra information kring antennen du köpte och lite info för hur man kan gallra och värdera olika produkter i antenn-träsket.

19

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Tack för det långa och utförliga svaret !

Jag känner mig inte spammad utan jag ser det som ett privilegium att jag kan få bra hjälp av någon som kan mycket om sitt ämne och jag tror att alla som läser på forumet uppskattar den tid du lägger ner på att förklara och utbilda om antenner !

Om jag byter kabel, troligtvis, så är ett alternativ att korta kabeln bakifrån och crimpa på nya SMA-kontakter då jag har sådana liggandes. Då slipper jag löda. Jag har bara provkört antennerna inomhus på 700Mhz och där misstänker jag att kabeln dämpar betydligt mindre än på höga frekvenser. Dessa antenner presterar ungefär likvärdigt med telves antennerna och telves hade faktiskt en riktig kabel, som var märkt med en tillverkare samt batchnummer. Dessutom en helt annan känsla i kabeln.

Därför tänker jag mig att denna kabel må vara skräp, men om jag kortar den till ca 4 meter och bara kör på 700Mhz så kanske det blir tillräckligt bra endå, normalt använder jag HFX-1336 som allroundkabel och H1000 om det är lite noga.

Att sidor och antennkalkylatorer kunde vara bristfälliga och direkt felaktiga har jag faktiskt inte reflekterat över då jag i min naivitet trodde att OM någon lägger ut sådant material på nätet borde de ha ordentlig koll, annars skulle iaf. inte jag göra det.

Tidigare när jag byggt antenner har det varit enkla dipoler, GP och YAGI. YAGI alltid efter ett gammalt program, och det har fungerat väldigt bra för mina enkla behov. Att ha rätt verktyg har jag mestadels sett som att ha svarv, fräs och såg för att bearbeta aluminium, men det är naturligtvis så att rätt verktyg också inkluderar egen kunskap för att kunna beräkna samt mätutrustning. Så jag får kanske lägga det här med att bygga egen antenn på hyllan.

Dock vore det lite roligt att bygga en YAGI för kanske 700Mhz, sen hittade jag en svag signal som jag tror låg på ca 1800Mhz om jag inte minns fel. Gick att ansluta men fick bara 2-3 Mbit. Där skulle man också kunna ha en YAGI och rikta in.

Nu skall jag beställa aluminiumrör på 30mm som skall gå rakt igenom det nuvarande maströret på 35mm så jag kan vrida mina antenner inifrån. Tänker mig att det är en lagom nivå att lägga ribban på. Om antennerna skall monteras vertikalt med 45 graders inbördes vinkel eller horisontellt (bredvid varandra) med 45 grader och med vilket avstånd till varandra har jag ingen aning om. De flesta verkar montera logperiodiska antenner vertikalt.

20

Sv: 6850lte eller 6820+ext. anschluss från fts-hennig.de

Jag bygger en del antenner som sagt, men Yagi-antenner i spannet 900-2400 MHz är för dyra att bygga själv. Det är kineserna som gjort värdet av egen ansträngning dålig. Nu finns det iofs Yagi från Kina som inte är värda frakten men de jag länkar till har acceptabel funktion.

Jag köper hellre sådana antenner färdiga, och om särskilda behov finns modifierar dessa till önskad frekvens och liknande.
Har nog köpt 30 st sådana här: https://www.aliexpress.com/item/4000082756203.html
Av dessa är det ett par som haft kortslutning eller avbrott i kabeln men annars har de fungerat bra. Slänger alltid medföljande rör-klammer och köper avgasklammer på Biltema. De klammer som medföljer har pressade gängor som inte är annat än dåliga räfflor. Aluminiumet är tunnväggigt men har hitintills tålt svenskt klimat. Det finns en konkurrerande antenn-variant som inte har lika bra dipol-balansering. Den sämre varianten har grått plastlock över kabel-anslutningen.
Det är ofta ett problem att få balanseringen korrekt på hembyggen och inte helt enkelt att kolla med enkla verktyg.
Det är "plåster på såret" man ser på många amatörbyggen som placerar ferriter-rör på antennkabeln nära antennen med avsikt att ferriterna ska äta upp obalansen som värme. Det fungerar men sänker antennens effektivitet.
Detta är något som är tekniskt väl löst på just dessa antenner men det kan för otränat öga se ut som en dubbelviken dipol som är delad där den absolut inte får vara det i vanliga fall, där antenn-strömmarna är som högst.

Annan duglig källa till billigt grundmaterial är äldre TV2-antenner av typ Yagi.
De är dimensionerade för att vara mycket bredbandiga och kan vara väl lämpade för 700-900 MHz. Dock är antennens impedans  tänkt att var i närheten av 75  Ohm. Missmatch blir sällan så stor av det men är ofta relativt enkelt justerbart då matchningsnätet ofta finns enkelt tillgängligt i kabel-dosan.

Alla kan inte hålla sej med verktyg för att kunna mäta antenn-egenskaper. Det har traditionellt varit väldigt dyrt och kunskapskrävande. Jag sysslar med ett begränsat område av antenner och är långt från fulllärd vad gäller EM-teori efter 20 år.
Men jag vet också att det mesta man kan göra med dessa dyra instrument går göra med enkla verktyg för några tior med desto mer systematisk envishet.
Ett sådan, det kanske viktigaste området, är komplexa impedanser. Det är parameter jämförbar med att mäta motstånd-värden med multimeter för DC fast man mäter istället AC på högre frekvenser vilket kräver att man mäter reaktanser.
Varje hembyggare av elektriska kretsar vet vikten att kunna mäta/beräkna för att t.ex. få en lysdiod att lysa på avsett sätt.
Samma med antenner fast här mäter man inte resistans utan impedans. Det står ofta så vackert i antenn-databladet att antennens impedans är 50 Ohm, men det är den aldrig. Dess impedans består alltid av en real-del och en imginär-del och kan skrivas i still med 1+i50 Ohm eller 33-j33 Ohm vilket i bägge fallen ger en vektor på ca 50 Ohm och då alltid med en vinkelsumma.

Att mäta detta är är väsentlig del i att kunna t.ex. balansera en dipol-antenn eller matcha den mot en impedans.
Impedans går mäta med massor av tid och systemisk envishet och enkla instrument alternativt har det varit vektor-analysatorer för som billigast typ 500.000 kr.
För kanske 10 år sedan började det dyka upp olika lågpris-alternativ men det mesta var allt för dåligt för att vara riktigt användbart ens för en amatör.
Fortfarande absolut inte något för yrkesmässigt bruk, men för amatören användbart verktyg att jobba med egna antenn-byggen har det nu ändå kommit  en lågpris-VNA. Det är på många sätt lågpris men defintivt användbart att mäta med.
Den möjliggör på ett helt annat sätt att mäta och trimma egan antenn-byggen samt annat såsom bandpass-filter och priset är ca 600kr med enklare kalibrerings-kit:  https://nanorfe.com/nanovna-v2.html
Den är nu slutsåld men men det kommer fler inom kort.
Då den täcker upp till 3GHz så passar den även för de som vill mäta och kolla sina antenner och kablar för mobilt bredband.

Brasklappen är dock att även om instrumentet är billigt är det lätt att inte kunna tolka vad man mäter. Det kräver lite kunnande. liksom det är bra att kunna Ohm lag för DC. Det finns ett användarforum för denna VNA som är bra för nybörjare då det är just är många nybörjare som i det forumet  ställer frågor.

Jag har anordnat kurser i användning av VNA för mer professionella mättekniker globalt, som kanske inte gjort annat än mätt i 10 år, men ändå inte vågat röra instrumentets djupare inställningar eller ens vet hur en korrekt kalibrering utförs osv då det utan kunnande upplevs som svårgripbar svartkonst, så det är inte bara amatörer som har funderingar.
Korrekt mätning innebär alltid att man börjar att kalibrera instrumentet, inför varje ny mätuppställning och mätningarna blir lika smarta som man har eget förstånd att tolka dom.

En VNA's enkla kusin från landet som däremot många antenn-byggare är bekanta med sedan 70 år tillbaka är enkla VSWR-mätare som kan mäta förhållandet mellan fram återreflekterande våg i en kabel som ett mått på grad av impedans-matchning.
En uppenbar nackdel är att sådan mätare bara kan mäta vektor-kvoten, inte dess vinkel, men är ändå ett visst hjälpmedel.
Det är trots instrumentets enkelhet samma som för VNA, att värdet av det man utläser beror mycket på vilken grundförståelse som finns och utan att kunna teorin bakom är det enkelt att lära att högt VSWR är aldrig bra.

Nano-vna är definitivt en väg att lära sej mer, kunna verifiera egna antenner och egna filters prestanda.
Ofta eftersökt funktion är att kunna separerar ut band till en viss antenn (samma grundprincip som för högtalarfilter) eller att blockera oönskade störnings-riktningar eller basstationer.
Beräkningar för att göra egna sådana filter är relativt enkla, och det fungerar till viss del med olika latmans-kalkylatorer men bygget blir då ändå oftast mycket skevt. Det beror på att även om filtret är RF-mässigt välbyggt så har komponenterna ej ideala egenskaper som ofta förutsätts i latmans-kalkylatorn. En spole eller kondensator har ofta avsevärd komplex impedans att ta hänsyn till vid några GHz och måste ibland mätas individuellt med VNA för att kunna räkna fram rätt filterprestanda eller för att kunna fintrimma värden. Det är relativt enkelt med VNA att fintrimma sådant och väldigt svårt med många andra verktyg och omöjligt att nå fram med latmans-kalkylator.

Köp billig Yagi för 1800 MHz, kostar max en hundring, råmaterialet kostar avsevärt mer i närmsta järnaffär. Även om du ska bygga för annan frekvens är det bra utgångs-material.
Skaffa dej en nanoVNA för att mäta hur bra koaxialkablar är med avseende på förluster och impedans relativt frekvens upp till 3GHz. Värdet av att byta noname-kabel blir så mycket enklare att avgöra om man kan mäta på kabeln.
Fortsätt med att modifiera antennen för att justera antennens optimala centerfrekvens och optimera dipolens impedansmatchning och bygg filter som splittrar på olika antenner, minskar risk för störningar eller att oönskade grann-sändare orsakar överstyrning.

Det är naturligtvis så att det är en lärkurva för en VNA och det är ett sådant teknik-område att ju mer man lär, ju mer inser man begränsningarna i sitt kunnande, men jag törs nog lova att oavsett vad du byggt tidigare omätt kommer du kunna förbättra med hjälp av en VNA och ytterligare förbättra genom att erfarenhet av mätning med en VNA indirekt ger ökad förståelse för olika parametrars natur på samma sätt som man kan mäta resistans och ström i enkla DC-kretsar och lära om hur de olika parametrarna hänger ihop och kan verifiera att Ohms lag verkligen stämmer och inte bara är ett teoretiskt påhitt.

Tumregeln är att orientera antennerna på samma sätt som de är orienterade på basstationen. Nästan allt i antennväg på basstationer för MIMO har paneler med orientering +/-45°. Det ger mindre total antenn-yta och mindre vindlast på masten.

För 3G är polarisationen ofta horisontal eller vertikal. Själva antennpanelen kan se vertikal ut men består ofta invändigt av ett antal stackade dipoler för att ge tänkta yttäckningen. Dessa kan vara antingen vertikal eller horisontala.

Den lokala antennorienteringen, där bör det vara 90 grader mellan antennerna då det ger högst isolation men även avståndet sins emellan kan ökas för bättre isolation. Det går att göra dubbla Yagis i varandra ,liksom man gör med panel-antenner, och med noggrann design blir respektive antenn blind för den andra, dvs hög isolation, Här kommer man då in på hur väl resp dipol är balanserad, om obalans blir det gärna koppling mellan antennerna.