1

Tråd: Laga LPDA-92

Jag har en Poynting LPDA-92 riktantenn där ett av dom längre spröten är borta. Går det bra att ersätta den med exempelvis en rundstång av samma längd? behöver den vara av aluminium?


https://i.ibb.co/F4mFbm2/IMG-20191121-213220.jpg

2

Sv: Laga LPDA-92

Det bör funka även med annan metall. Formen spelar nog viss roll men frågan är om det märke.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

3

Sv: Laga LPDA-92

Klipp/skär till en bit aluminiumplåt (helst samma tjocklek som befintlig direktorhalvas periferidel) till samma triangulära konfiguration som befintliga och nita fast denna på bommen; alternativt kan det fungera även med ett 2-komponents epoxylim under förutsättning att anliggningsytorna är väl ruggade med hyfsat grovt sandpapper/smärgelduk. Befintliga direktorer förefaller vara av (sprut)gjuten aluminium så en viss försiktighet är av nöden vid borrning för nit och nitning p.g.a gjutgodsets relativa sprödhet.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

4

Sv: Laga LPDA-92

Det är inte direktorer. Det är elektriskt drivna element, likt en dipol. Passiva direktorer finns på t.ex. en Yagi-antenn.
Då det är elektriskt drivna element bör eventuell ersättare ha elektrisk kontakt med matande delen i bommen.

Om en av pinnarna fattas uppstår evt. försämring i det frekvensområde där dess längd motsvarar 0.25 våglängd men resten av antennens frekvensområde fungerar i stort som tidigare.
Om det är en av de lägsta pinnarna bör det vara typ 800MHz där gainet sjunker men även för närliggande pinnars frekvenser sjunker gainet något.
Är drabbade frekvensområdet ej aktuellt att använda, låt det vara.

Aluminium är svår att ge elektrisk kontakt mellan två ytor pga av dess snabba bildande av oxidlager.
Vill man limma kan det fungera ändå genom att ha tunn limfog men fogen måste ha stor yta. Man får då kapacitiv förbindelse.
Stor kontakt-yta kan man få genom att ersättningssprötet vinklas utmed bommen.
Ersättningsspröt, är relativt okänsligt i utformningen, förutom längden.
Sprötet ska vara av samma typ av metall som bommen för att minska korrosion i utemiljö.
Finns gamla sprötet kvar kan man eventuellt använda det.
Troligen är det aluminium med zink-legering i bommen. Zink ger aluminiumet högre hårdhet men gör det svårt att varmlöda eller tig-svetsa, vilket annars kunnat ge bra reparation både elektriskt och mekaniskt.

5

Sv: Laga LPDA-92

E.Kafeman: Tack för rättelsen vad gäller nomenklaturen på antennelementen!  Med utgångspunkt från bilden tolkade jag (förstås) antennen som en yagi med traditionella direktorer, rak dipol och reflektor. Du får gärna utveckla den här skillnaden lite mer vilken jag antar har sin grund i det faktum att den aktuella antennen är av multibandstyp; en konstruktion som jag avsiktligt hittills, av prestandaskäl, har försökt hålla mig borta från men som nu verkar krypa närmare om inte annat så på grund av CA från samma site. Vid CA mellan siter med olika fysisk position förefaller den mindre användbar?

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

6 Senaste redigerad av E Kafeman (2019-11-23 19:32:56)

Sv: Laga LPDA-92

LPDA - antenntypen ges delvis av dess namn, LogPeriodisk antenn. Varje element är direkt  matat  av koaxialkabeln.
Yagi-Uda antennens tre olika element kallas reflektor dipol och direktor. Såväl direktor som reflektor kan säjas vara passivt drivna element. Delelementen deltar aktivt i antenn-funktionen men behöver ingen elektrisk matning.
Det finns även relativt smalbandig logperiodiska antenner som används i radar-liknande sammanhang men för privatändamål är vinsten att en och samma antenn kan fungera hyggligt över stor bandbredd där en Yagi-Uda ger högre gain inom ett mer begränsat frekvensområde för samma totala antenn-volym.
Även Yagi-Uda kan designas med högt gain över stort frekvensområde. TV-antennen Telves DAT-75 är ett sådant exempel.
Det är dock alltid effektivare att använda smalbandigare antenn, samt att en sådan automatiskt bidrar till att undertrycka starkare signaler utanför aktuellt frekvensområde eller utanför täckningsloben, vilket oftast förbättrar s/n-ratio.
Att inte alltid välja optimala antennen är mer en faktor att:
1. Många vet inte vilken frekvens som gäller för deras behov. Då låter det enkelt att välja en antenn utan frekvens-begränsningar.
2. Man vet behovet av frekvens men vill inte låsa sej för framtiden eller vill kunna vara flexibel om belastning mellan olika alternativa bas-stationer varierar.
3. Hur intressant optimal signalnivå är. Bor man på ställe med fullgod signal-täckning och inget behov av att  undreerycka störkällor finns, ger ytterligare antenn-gain ingen fördel.

Kan finnas flera skäl men det är typiskt vad skillnaderna mellan en Yag-Uda  relativt en logperiodisk antenn innebär vad gäller bredband.
I andra sammanhang så kan det finnas helt andra aspekter såsom vid .

ILS antenner som finn i slutet av landningsbanan på alla större flygplater är ett sådant exempel.
https://i.stack.imgur.com/45h6Z.jpg

Vad gäller teoretiskt max gain så planar det ut vid 11dBi oavsett storlek för en logperiodisk antenn.
Max gain för en YagiUda är ca 25 dBi men redan en relativt kort antenn har bättre gain än en logperiodisk antenn av motsvarande bom-längd.

https://www.antune.net/pic/lpyd-antenna.jpg
Typiska exempel på resp antenn-typ

Hur CA mellan olika siter skulle ge fördelar för en viss antenn-typ känner jag inte till.

7 Senaste redigerad av Hilmer (2019-11-24 21:16:12)

Sv: Laga LPDA-92

Tack så mycket för era utförliga svar!

Det visade sig dock vara fler fel på antennen, om någon råkar ha en eller två LPDA-92 till salu får ni gärna skicka ett PM eller epost.

8

Sv: Laga LPDA-92

Tack för föredömlig beskrivning av skillnaderna mellan YagiUda och logperiodisk!

Mitt påpekande om CA vad gäller antennval gäller under förutsättning att den aktuella CA-mottagningen sker mot samma site som sänder på flera band (i mitt fall såväl 800, 1800 och 2600) alternativt ytterligare närliggande siter i samma riktning (antennens öppningsvinkel). Vid CA i detta fall skulle en logperiodisk antenn rimligen kunna förbättra transmissionen för samtliga band.

Om CA däremot sker mot flera siter i olika riktningar och med olika band blir möjligheten att förbättra transmissionen mot dessa väsentligt knepigare eftersom endast ett fåtal routrar har mer än ett par ingångar (Mimo), undantaget routrar med dubbla radiomoduler förstås men det är ju ett specialfall. Återstår därmed - teoretiskt sett - att använda en rundstrålande antenn som med sin väsentligt lägre gain än en riktantenn i praktiken knappast är ett alternativ i glesbygd men däremot i en tätort där flera siter finns grupperade i det extrema närområdet.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

9

Sv: Laga LPDA-92

Ok förstår, dock en not om antalet radiomoduler. Dubbla radiomoduler i en router är närmast standard i dag.
En telefon eller router för 4G med dubbla antenner, innebär två separata radio-enheter, annars vore de dubbla antennerna meningslösa.
MIMO för mottagaren kräver att del-signalerna behandlas i olika radiomottagare fram till efter demodulering.
MIMO kräver även separata sändarsteg även om i synnerhet de flesta telefoner bara har en sändare. Lite falsk reklam av somliga telefontillverkare att kalla det MIMO då det är MISO.

Om man har dubbla mottagare (MISO eller MIMO) och enklaste CA,  2CC CA , ger det totalt en max DL på 300Mbps.
Ska man få samma hastighet i uploaden så krävs även dubbla sändare, dvs full MIMO.

Ska man gå upp ett steg i bandbredd för LTE-a så hamnar man på LTE cat11 och cat12 som medger 600Mbps effektiv överförings-bandbredd. Teoretiskt är överföringsbandbredden över 700Mbps men protokoll-kostnaden är hög och rent praktisk överföring av stora filer kommer typiskt ge 100-200 Mbps.

Teknikutvecklingen rullar på fortare på mobiltelefonerna än vad det finns nätresurser.
Cat20 dl är standard på bl.a. senaste Samsung-telefonerna, 2048Mbps. Det är 7CC CA, dvs totalt kan mottagarna ta emot 7 olika frekvensband samtidigt och med två separata mottagare för varje frekvens.
Det är mer än vad ETSI har satt upp standard för ännu, vilka band som får och kan användas.
Det är en mycket snårig standard-djungel hur man kan kombinera band och bandbredder för att t.ex kunna återskapa DC-balansering. En lång historia men i princip vill man ha symmetri i delbandbredderna sett från mitten.
Bandbredderna 5+5+20 går t.ex. inte vid 3CC medans 5+20+5 fungerar.
Vilka band och bandbredds-kombinationer som är möjliga enligt standard  finns uppräknade här: https://www.etsi.org/deliver/etsi_ts/13 … 40300p.pdf
Långt från alla kombinationer är supportade av mobiler eller modem och sedan tillkommer operatörs-begränsningar, vilka band och kombinationer som kan användas.

Vid cat20, som i Samsung-telefonen, med 7CC CA är det inte 7 eller 14 separata IC-kretsar utan de olika mottagarna ryms i samma chip och får signalen via två olika bredbands-antenner.
Varje sådan antenn är uppdelad i två under-delar beroende på vilket frekvensområde som ska täckas- Man hittar totalt 4 antenn-strukturer i telefonen för detta ändamål. samt  två antenner för WiFi/BT, och en antenn vardera för GPS och NFC.

Om hörnet väntar 5G. Då ska det in ytterligare några antenner och några radio-chip i mobilen. Samtliga antenner måste placeras så de inte skärmas av av vare sej display, batteri eller användarens händer.
Det är därför telefonerna växer i storlek för varje år, för att ge tillräcklig kantyta för antennerna. smile

Bor man i tätort och vill ha hög praktisk bandbredd så är riktantenn av betydelse för att undertrycka allt som inte är egen trafik. Fysiska täckningsområdet är större än för en dipol, då dipolens halva strålnings-lob pekar upp i rymden medan en välriktad antenn kan täcka in stort markområde, om än med smalare lob. Det är fullt möjligt att skapa flerbands Yagi med kors-polarisation men i stadsmiljö, om möjlighet finns till yttre antenn är panel-antennen ett kompakt och lättmonterat alternativ där man genom att montera antennen på en husvägg, automatikt skärmar av hälften av man-made noise, dels genom antennens riktverkan men som huset hjälper till ytterligare med genom att absorbera störningar.
Lättare att hantera även med tanke på vind-last och är en antenntyp som kan ge hög polarisations-isolation, högre än vad som är möjligt med två Yagi eller Logperiodiska antenner (som ej är korspolariserade). Detta då antenn-elementen hamnar på fysiskt olika ställen och kommer kopplar till varandra.
För en panel-antenn kan ett och samma antenn-element designas till att ge två oberoende signalvägar som är väl åtskilda ur polarisations-synpunkt. Vill man använda sej av fysiskt skilda antenn-element för MIMO så kan det förbättra polarisations-isolationen genom att ge de bägge antennerna inbördes avstånd som även ger fördelen av plats-diversitet. Det är nästan 100% säker metod att tappa polarisations-isolation genom att placera större antenner av Yagi eller LP-typ tätt inpå varandra och därmed tappa möjlighet till ökad praktisk bandbredd.
En multiband panel-antenn kan ge i stort samma gain som en logperiodisk antenn, trots att den är betydligt kortare. Dock har alltid lägsta bandet, som motsvarar den största tallriken i antennen, sämre gain än övrig band och sämre fram-back förhållande. Det ligger i konstruktionen, inte något att göra åt.
Fast tillverkarna anger alltid högsta gainet, som inträffar på högsta frekvensen. Lite lurigt för de som bor så till att de verkligen behöver varje dB antenn-gain och om på landsbygden, just på de lägre frekvenserna.

För 2.6GHz och högre och kommande 5G så är parabolen ett bra alternativ om man vill ha bra gain och som ger möjlighet till bredbandiga lösningar med hög polarisations-diversitet. Gainet kan bli så högt att antennen måste monteras rejält stabilt för att inte tappa riktningen när det blåser. Som antenn i parabolen är korspolariserad Yagi ofta bra. behövs en enda direktor för att ge jämn belysning av parabolen modell typisk satellit-parabol som många har liggandes som skrot. Släng den inte då den kan bli en utmärkt 5G-antenn om man har en bit till basstationen. Signalen dämpas fortare med avståndet på högre  frekvenser så högt gain kan behövas om man inte bor på rätt ställe.