1

Tråd: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Hej alla här!
Jag är ny här men fick tips om det här eminenta forumet när jag förra året ställde en fråga på byggahus.se om eventuella möjligheter att få en hyyyfsat användbar Internetuppkoppling på ett ställe där jag i dagsläget har riktigt dålig sådan med enbart min telefon...

Jag tillbringar mycket tid under höstarna på "mina" jaktmarker strax söder om Jokkmokk i Norrbotten. Just där jag har husvagnen uppställd är det riktigt dålig mottagning, ställer jag min mobiltelefon (en iPhone 6s) i fönstret på husvagnen och låter den stå där en minut eller två får jag "en pinne Edge" men så fort jag tar ned den från fönstret och håller den i handen förlorar jag den lilla signalstyrka jag hade.

Men lämnar jag telefonen stående i fönstret och kör en Internetdelning mellan den och min surfplatta (en iPad) så kan jag få en långsam men till viss del användbar Internetuppkoppling. Det enda som verkar vara mer eller mindre användbart är Facebook Messenger och jag kan med den skicka och ta emot textmeddelanden till/från hemmet/familjen. E-post kan ibland fungera också men inget mer än så...

Tittar man på täckningskartan så ser det ju inte direkt lovande ut (har en skärmdump över täckningskartan men tydligen kan man inte lägga in bilder som ny användare). Just där jag måste parkera/stå är det ingen täckning alls enligt Telias täckningskarta (har ett Halebopabonnemang som nyttjar Telias nät), dock om jag kör några kilometer norrut kan jag få en mer användbar uppkoppling ("någon pinne 4G").

Täckningskartan finns här, kopiera adressen och klistra in den i ett annat fönster/en annan flik:

forumbilder.se/I61SC/ta-ckningskarta.png

Jag står med husvagnen vid markören, där jag kunde få en mer användbar uppkoppling har jag ritat en blå pil. Området består av skog och direkt väster om där jag står med husvagnen finns det ett hyfsat högt berg, dvs rakt mot den närmaste Teliaantennen. Även mot sydost där en annan Teliaantenn finns är det ett berg i vägen även om det inte är riktigt lika högt...

Min förhoppning är att kunna skicka e-post i alla fall, jag ska på äldre dagar nu studera på distans till hösten och det vore trevligt att slippa sätta mig i bilen och köra flera km varje gång jag behöver kommunicera med skolan. Att ringa är inget jag behöver göra dock...

1) Tror ni att det skulle gå att förbättra en så dålig signalstyrka som jag i dagsläget har så att jag kunde få en hjälplig 4G-förbindelse?

2) Vad behöver jag i så fall? På det andra forumet fick jag tips om en riktantenn (Poynting Riktantenn 11dBi SMA med kabel 698-3800 MHz (3G, 4G)) från återförsäljaren Loh Electronics. Behöver jag två sådana?

Jag behöver ju också ett 4Gmodem som går att driva på 12 Volt (finns inget 230 V där i skogen), något ni kan tipsa om där?

Jag har kikat på lite riktantenner hos Kjell & Com, exempelvis Televes 4G-nova 4G-antenn 7 dBi. Jag misstänker väl att den inte är lika bra som den från Loh Electronics men en fördel med att köpa av Kjell & Company är att man har 30 dagars öppet köp och jag kan lämna tillbaka prylarna om det inte fungerar som jag hoppas...

Jag har inte budget för att spendera mer än säg 3-3500 kr på detta...

Vad tror ni? Hoppas jag inte får er att sucka allt för mycket med mina amatörmässiga frågor...
/Rikard

2

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

PS Avståndet till de fem Teliaantenner som finns i närområdet är ca 6 till 10 kilometer.... Jag befinner mig dock mer eller mindre mitt mellan alla dessa fem...

/Rikard

3

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Om du ställer dig på husvagnstaket och får en 4G signal så kan du sätta upp en riktantenn, dra en kabel in i husvagnen och sätta en liten antenn där inne, eller ett modem.
Om man inte kan få någon som helst signal på 4G så vet jag inte om jag skulle lägga ut 999:- bara för att prova.

ex:
https://www.kjell.com/se/produkter/dato … dbi-p30151

https://www.kjell.com/se/produkter/dato … dbi-p30064

4 Senaste redigerad av E Kafeman (2019-07-29 23:18:02)

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Avståndet, 10km, är inga som helst problem med bra antenn och antenn-kabel.
Det som kan vara problem är om det är hinder i vägen mellan dej och basstationen.. Skog eller markhöjder kan göra att bra mottagning blir omöjlig redan vid 1 km avstånd.
Nu tror jag inte att din situation är helt hopplös även om täckningskartan såg besvärlig ut.
Detta då du får svag men signal på marknadens sämsta telefon vad gäller mottagnings-känsligheten.
Det är inget märkes-krig utan bara vad opartiska mätningar visar, att det är upp till 10 dB bättre mottagning på bättre telefon vid dessa frekvenser. Detta vid de nu aktuella frekvenserna som troligen är kring 800-900 MHz.
Länk till mätningarna: https://docplayer.net/26583235-Mobile-p … -2016.html
Det är mätningarna vid 800-900 MHz som är intressanta. Är det viktigt att du kan ringa ute i skogen, välj någon av de bättre telefonerna i listan.

Du behöver ett bra modem med anslutning för extern antenn. Utäver det kan man välja finesser såsom om den ska ha trådlös koppling (hot spot) eller om man ska ansluta via USB, och väljer man med batteri-backup så går den säkert ladda via 12V. Ibland är det pris-erbjudanden men här ett dugligt modem: https://www.teknikmagasinet.se/produkte … -4g-router

Antenn, med tanke på den svaga signalen ska även den vara bra för att ge bästa förutsättning. För en utvärdering kan man börja med en antenn. Två antenner är bättre, ger ökad stabilitet, men fungerar det inte med en antenn fungerar knappast två antenner heller.
Antennen måste ha hög riktverkan på rätt frekvensområde. Det duger inte med annat än 800-900 MHz. Antenner avsedda för 1700-2600 MHz är helt odugliga vid 900 MHz.

En antenn som ger bra riktverkan är t.ex. denna antennen: https://www.lohelectronics.se/kommunika … agi-15-dbi
Är budget viktigt kan du få en något mindre variant av samma antenn här: https://www.aliexpress.com/item/32556860277.html
Där ingår även kabel, vilken kostar ca 50 kr/m i Sverige. Både i Sverige och Kina händer det att kabel-kvaliteten är så usel att antennens gain helt går förlorat pga förluster i kabeln. Sådant kan var svårt att se men är kabelhöljet omärkt så är det inte kvalitet något ett företag vill skryta över att de tillverkat. Av samma skäl, minsta förluster, ska man inte använda onödigt lång kabel.

Adapter för anpassning till modemet antenn-ingång behövs också. Vilken typ av adapter beror på vilket modem du köper då de har olika kontakter, om de har några kontakter alls. Man får kolla för varje modem.

Antenner som lovar att man fungerar på alla 2-3-4G frekvenser lovar samtidigt att riktgainet är dåligt på antennens lägre frekvenser dvs de frekvenser som är av intresse för dej, så den typen av antenner är knappast vad du vill ha.

Antenn med hög riktverkan kräver omsorgsfull placering och inriktning. Dålig inriktning och antenn-typen är sämre än en antenn med lägre riktverkan.
Helst ska antennen upp så högt som möjligt, ett par meter över närområdet, och med fri sikt mot basstationen. Stora granar rakt framför antennen eller att antennen är nere i en dal med höga sidor runt om och det spelar ingen roll, det kommer bli dålig signal oavsett typ av antenn.

Marginal på signalen behövs ifall antennen kan svaja i vinden och ytterligare signal kan försvinna när det regnar och snöar så man vill ha lite marginal på signal-styrkan för ständig uppkoppling. Signalstyrkan kan man se i modemets interface.

Är ekonomi viktigt, köp en sådan: https://www.aliexpress.com/item/32829375665.html
Det är ytterst kort kabel på den. skaffa en mellankabel till denna: https://www.telefonshoppen.se/prylar/zt … 3g-hotspot
Göm modemet i en plastbox uppe vid antennen.

Vid postorder från Kina så tillkommer postnords avgifter, 75 kr + varumoms och leveranstiderna kan vara extra långa då Postnord behandlar kina-paket för sej.

5

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Det är Telia och därmed 800 bandet som gäller. Det finns panelantenner som funkar rätt bra. Lättast att ställa in antenn är det med en AVM 6820 router som man utrustat med externa SMA-kontakter. Då ser man även signalstyrkan på alla tillgängliga basstationer. Den routern kan köras på 12 volt från batteri.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

6

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Inte så förfärligt stor prisskillnad med AVM routern så det kan kanske rymmas i budgeten.
Panelantenn för 800-900 MHz som ska ge 13-15 dBi i riktgain bör vara 0,7-1 m² minimum och kostar nog en hel del.
Det är kanske inte bästa alternativet om TS främst behöver högt gain till rimligt pris.
Ett exempel med pålitliga gain-siffror relativt panel-antennens yt-behov: https://apps.fcc.gov/els/GetAtt.html?id=127178&x=.
En sådan antenn ryms inte innanför budget men det är också kanske inte en antenn som riktar sej till privat-personer.
Kathreins produkter brukar ofta förekomma när det gäller central-antenner till hyres-hus och där ryms kanske ett högre pris och lite högre kvalitet. Räknar med att en lite mindre noggrant tillverkad antenn behöver en panel yta på 1 m² för samma gain som för Kathrein-antennen.
Det närmsta prestandamässig likartade alternativet till Yagi som jag kan komma på är ett parbol-alternativ som denna antennen. Sådan antenn kräver stadig montering då vinden brukar vara ett ett problem trots hålen i galler-reflektorn då det även här behövs en rätt stor reflektor, även om ytan kan vara något mindre än för i gain motsvarande panel-antenn om allt designas optimalt. Har man en större husvägg så kan den ge vindskydd och ger liksom för panel-antenn antenner med kort utstick utanför väggen om vägen ligger i rätt riktning.
Panel-antenn har flera fördelar, det är relativt enkelt och billigt att förse antennen med uttag för dubbla polarisationer utan att den ena antennen "ser" den andra, dvs man kan få hygglig isolation.
På somliga ställen nog så viktig antennegenskap är att panel-antenn är mer fågel-tålig då den erbjuder sämre med sittpinnar.

7

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Hej alla!

Först och främst: stort(!) tack för all input/hjälp!!

Jag börjar dock fundera över hur pass vettigt det är att satsa på detta mha Telia... Med tanke på den i princip obefintliga täckningen just där. Och speciellt med tanke på att jag parkerar/står med husvagnen i en liten skogsglänta och har uppvuxna träd/tät skog bara några meter från husvagnen (som just E Kafeman varnade för):

forumbilder.se/I622P/husvagn.jpg


Jag har noterat att Net1 har ett tillfälligt erbjudande där man köper 100 GB nedladdning för 199kr i månaden, just nu utan uppläggningsavgift och ingen bindningstid och inkl routerhyra. Det kunde ju vara ett alternativ då man ska ha "hyfsad" täckning just i det området enligt deras täckningskarta:

forumbilder.se/I622P/coverage-net1.png


Jag kunde ju först bara testa med den routern som följer med i paketet, verkar det krångla kunde jag ju komplettera med en riktantenn för 450 MHz. Det kunde vara ett alternativ för mig under hösten nu...

Vad tror ni om den iden?
Cheers!
/Rikard

8 Senaste redigerad av Discover (2019-08-01 00:19:04)

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Tips på bra mobilrouter:

https://www.tele2.se/mobilt-bredband/zte-mf971v

Denne har 2 st antennkontakter (TS9) & dessutom stöd för band 28 (700 MHz) som Telia bygger ut 4G på nu ganska kraftigt, dumt att köpa ny router utan stöd för 700 MHz.
Självklart även stöd för band 20 (800 MHz) & alla de högre frekvenserna som används i Sverige.

Routern är INTE låst till Tele2, jag har 3 st själva :-)

Laddas via micro-usb.

Hemma: Telia fiber 500/500.
Bärbart: ZTE MU5001 + Telia Extra användare.
Mobil(t): Galaxy S23 Ultra & Telia Obegränsad.
Extra: Allt möjligt, som externa antenner & simkort.

9

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Tillbaka till E Kafemans första kommentar. Om du alls får signal med en smartphone så finns det i själva verket bra signal. Finessen med AVM6820 är att du få en överblick  över alla tillgängliga celler och funktioner för att optimera antenninställning.

Jag har ägnat mig mycket åt antenner för 4G 800 MHz. Den med högst förstärkning är en panelantenn 50x50 cm från Wimo.com (Det är den antenn Vox Medievalis här på forumet använder). Kan för övrigt sälja mitt ex då jag nu har fiber och inte behöver en så stor antenn för 4G backup eftersom masten finns bara 800 meter bort).

Det är definitivt värt att testa Net1 också. De sålde en tid en bra halvvågsanten som funkade fint på ett högt spröt (metspö). Det är mycket viktigt att komma upp när man jagar signal i skog. Har den och två yagis, 7 och 16 element. Allt till salu eftersom jag inte längre ägnar mig åt min tidigare hobby att testa antenner och optimera förbindelse på 4G.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

10

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Här länk till wimo.com 15 dBi panelantenn som jag har

https://www.wimo.com/download/18707.15dual.pdf

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

11

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Discover skrev:

Tips på bra mobilrouter:

https://www.tele2.se/mobilt-bredband/zte-mf971v

Denne har 2 st antennkontakter (TS9) & dessutom stöd för band 28 (700 MHz) som Telia bygger ut 4G på nu ganska kraftigt, dumt att köpa ny router utan stöd för 700 MHz.
Självklart även stöd för band 20 (800 MHz) & alla de högre frekvenserna som används i Sverige.

Routern är INTE låst till Tele2, jag har 3 st själva :-)

Laddas via micro-usb.

Kan du se SINR med den mobilroutern? Det kunde man med tidigare ZTE routrar. Mycket viktig signalparameter.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

12

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Enkel komplettering till vad som redan skrivits.

Wimos stora panelantenn är utomordentlig; i sin reklam hänvisar man till tyska kunder som utan denna antenn i princip inte fick någon signal alls och med densamma plötsligt riktigt bra signal. Torde vara en av de allra bästa panelantennerna för 800-bandet även rent mekaniskt. 

Sedan en generell kommentar baserat på t.ex Telias täckningskartor som jag följt under åren och testat. Täckningskartorna är generellt baserade på mätvärden beräknade för smartphones, vilka som bekant är tämligen usla signalmottagre - och sändare om man jämför med en bra router, riktig lågförlustkabel och en högpresterande riktantenn som, om möjligt, gärna får vara avstämd enbart för ett frekvensband.

När 4G var nytt fanns det ganska många vita fält på kartorna och när jag körde genom dessa fält hade jag alltid mycket bra mottagning i bilen med dubbla spötantenner på taket och en kvalificerad router.

Sensmoralen för stationär användning är att det nästan alltid går att ordna hyfsad mottagning med hjälp av just bra antenn (Mimo), bra antennkabel och bra router även om det ibland kan kosta en slant. Det vanligaste argumenten från en presumptiv användare är annars att "det är radioskugga här". En noggrannare kontroll med t.ex en lämplig AVM-router visar då inte sällan att det i stället finns alldeles för många användbara basstationer i närheten (särskilt om mottagningsplatsen är högt belägen) och att interferensproblemen trasslar till det. Då hjälper bara en kvalificerad riktantenn.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

13

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Både Vox M och jag har tillbringat åratal med att sortera fram bästa utrustning för bra 4G förbindelser under svåra förhållanden. Vi har båda valt AVMs  routrar på grund av all viktig information de ger om signalförhållandena. Nu använder jag kombiroutern AVM6890 för fiber med 4G som backup. När jag nu kollar registrerar routern tio celler varav sju på 800 och tre på 1800-bandet. Routern tar in alla de vanliga banden men även 700 (28), 2100 (1) och 1500 (32) för 4G. Jag kan välja vilka individuella band som ska tas in. Nätlistan rapporterar att Tre (Hi3G) finns på 2100 bandet med 4G och 10 MHz bandbredd. Men inget på 700 eller 1500.

För husvagnen tror jag att Discovers ZTE router är ett bra val såvitt de inte bantat ned den fina info tidigare versioner gav. Wimos panel på 50x50 cm är kanske inte så lätthanterlig men det går.

Är man riktigt ambitiös garderar man med en Net1 router också. Där är interferensproblemen oftast mindre och höga rundstrålande sprötantenner kan ge bra signal. Man vinner mycket genom att komma upp högt, säg fem meter.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

14

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Damcykel med skeva fälgar blir ingen bra racercykel. Samma gäller panel-antenner, de har många förtjänster men högt gain över stor bandbredd (typ 10% av centerfrekvens) är inte en sådan egenskap. De är i sammanhanget damcyklar.

WiMo-antennens datablad är bluff. Det är lätt att se om man vet vad som är tekniskt möjligt.
Nedan försöker jag förklara varför databladet är ett påhitt av WiMo's mindre nogräknade marknads-avdelning och hur man kan kontrollera detta utan allt för stor ansträngning.

Antenn-data är något man alltid bör vara kritiskt inställd till. Inflationen av mätvärden är påtaglig. Det är försäljningsargument där ofta företagen utgår ifrån att kunderna saknar resurserna att verifiera om vad man köpt uppfyller uppgivna specifikationer, så det är bara att blåsa på.
Om avsikten är att blåsa kunder, vilket det oftast är, så sparkar jag gärna lite på deras smalben för att ge något lite konsumentupplysning.

Det finns ett antal företag i Europa som sysslar med seriös antenn-utveckling men nästan allt som säljs idag direkt till konsumenter sker via aktörer som själva inte vet något om antenner, mer än att man kan köpa dom billigt i Kina och sälja vidare genom att förse antennen med lysande datablad. Hur antennen fungerar är det ingen som vet, importören vet inte ens vilken typ av teknik eller mätresurs som krävs. WiMo tycks tillhöra den gruppen.

Panelantenner som principiell antenn-design, kallas på fackspråk för patch-antenn. Antenn-typen har många fördelar men det är inte på något vis någon av de antenn-typer som är förstahandsvalet om man prioriterar högt gain. Där är det tvärs om en högst måttlig antenn.

Dess enkla konstruktion, i princip bara två plana plåtar, gör den billig att tillverka och enkel och tålig att handha.
Enkelheten i konstruktionen gör även att det är enkelt att beräkna dess egenskaper såsom ideala max gain.
Som för all antenn-data är det ideala aldrig nåbart.  Det blir alltid någon dB förlust pga av materialförluster, icke ioändliga jordplan mm.
För panel-antenner ser ideala max-gainet ut så här:
http://www.antune.net/pic/patch_gain.png
Det är den blå kurvan som är huvudmoden och som visar max gain, som är 7-8 dBi. Finns inga kända vägar att gå runt detta. Gainet förutsätter oändligt stort jordplan då annars gain förloras till back-loben i övrigt är funktionen så enkel den an bli.

Storleken på en panel-antenn är fixerat till vilken frekvens antennen ska kunna hantera. Bredden på panel-antennen är alltid 1/2 våglängd och den sitter ovan en metallyta som är minst 20% större. Mindre marginaler är möjligt men kostar påtagligt på prestandan.
En välgjord antenn inklusive normala resistiva förluster har ett verkligt gain i storleksordningen 6-7 dBi.

Många har säkert läst om hur många panel-antenner som helst som uppvisar högre gain. 6-7 dBi är ju inget?
Jo så är det, varje enskild antenn kan inte bidra med mer. Däremot kan flera antenner kopplas samman så att de tillsammans ger högre gain.
Sådan sammankoppling kallas för att man kopplar array eller att man stackar antenner.
Det finns konsument-antenner med 2-4-8 stackade paneler i ett och samma hölje.
Varje fördubbling av antalet antenner ökar idealt gainet med 3 dB. Även här finns förluster men de kan göras rätt låga så att vinsten är i praktiken ca 2.5 dB per antalet fördubblade antenner men förlusterna tenderar att öka med stort antal antenner så man kan inte fördubbla antalet antenner i det oändliga och förvänta sej extrem förstärkning, däremot finns andra vinster med stora antal, typ beam-styrning, elektriskt kontrollerad max-riktning eller fler samtidiga max-riktningar.

En egenskap hos panel-antenner är att man kan bygga paneler för högre frekvenser ovanpå paneler som är större och avsedda för lägre frekvenser. Det ger inte högre gain men man kan nyttja ytan effektivare då man staplar antenner ovanpå varandra. Är frekvensen dubbelt så hög för som panelen under, får man rum att stacka fyra mindre paneler ovanpå en större vilket då kan ge ett summa gain uppåt 11-12 dBi för den högre frekvensen, som nu består av fyra sammankopplade antenner Högre gain är sällan praktiskt nåbart för denna typ av konsument--antenner men förekommer ofta på basstations-sidan för lägre frekvenser , under 1 GHz, där man gärna stackar upp till 16 panel-antenner i höjdled för att få en bred lob men med låg spridning i höjdled. För högre frekvenser föredrar man ofta stackade dipoler. Oavsett innehåll kallas de för sektor-antenner då man vill täcka sektorer utefter horisonten, ofta 60 grader breda lober i två hopbyggda antenn-sektioner, för total täckning på 120 grader per sektor-antenn.

Wimo-antennen uppgivna frekvensområde är 790-880 MHz.
Centerfrekvens blir då 835 MHz.
Halva våglängden är då 18 cm. Antennstrukturens yttre begränsningsmått uppges vara 50x50 cm. Det gör att man lagom får rum med fyra antenner innanför. Varje antenn upptar 18*18 cm + marginal till grann-antenn och marginal till jordplanskant (som helst skulle varit oändligt) men nu blir utrymmet 25 cm per antenn vilket inte är idealt men högst normalt.

Antennens maximala gain är därför 7+2,5+2,5  = 12 dBi om de designat antennen väl.
Antennen har en begränsad bandbredd => optimala data typ gain om 12 dBi gäller bara vid centerfrekvensen.
Ju högre gain man spetsat antennen för, ju smalare bandbredd. Det är därför sämre gain vid 790 och 880 MHz.

Antennens uppgivna bandbredd är att förmoda att man avser vid de frekvenser där gainet sjunkit med 3 dB relativt centerfrekvensen.
Det innebär att man vid 790 resp 880 MHz har ett gain på som bäst 12-3 = 9 dBi. Något högt gain men inte omöjligt.
Detta med att jag anser värdet högt beror på att det är ett välkänt problem med panel-antenner att bandbredden är betydligt smalare än t.ex. dipol-baserade antenner. och svårt att få till i massproducerade antenner Det är en av de saker som brukar kosta mej mycket tid vid design av patch-antenner, att fintrimma för högsta möjliga bandbredd.

WiMo's antenn kan med ovan i beaktande förväntas ha  ett gain  som typiskt är 10 dBi +/-1 dB över hela frekvensbandet.
Låter inte lika bra som 15dBi men mer sant.

Dessa 10dBi i gain gäller bara rakt fram. Man skulle kunna tolka databladet att gainet skulle gälla en öppningsvinkel  på +/- 45 grader då man skriver "Gain  +45° = 15 dBi"  men där får man nog slå av 4-5 dB i ytterkanterna.
Bättre data än så är inte troligt att antennen har men däremot kan antennen vara betydligt sämre om man gjort dåligt design-jobb.

Vill man nå höga gain eller andra speciella egenskaper kan det vara bra att se på vad som används i andra sammanhang.
Ett sådant exempel är de radio-amatörerna som jagar högsta möjliga gain för att kunna kommunicera genom att låta radio-signalen studsa på månen på närliggande frekvensområden. Där används nära uteslutande Yagi-antenner. Exempel
Ofta tillverkar amatörerna sina antenner själva för bästa prestanda då det sällan är standard-lösningar.
Panel-antenn är inte alls i närheten av duglig i sådana sammanhang trots att paneler är betydligt billigare och enklare att tillverka. Det är inte rätt redskap för ändamålet.

På lite högre frekvenser, några GHz och högre, är olika parabol-lösningar matade med monopol eller dipol vanligast som den mest praktiska metoden att uppnå höga gain. Långdistans fjärrlänkar för Radio-TV-Internet som ofta delar antenn med basar för mobilt internet går uteslutande över parabol-antenner i frekvensområdet 10-30 GHz.

Panel-antenner förekommer inte alls i sådana sammanhang, men används ofta när man vill uppnå elektriskt styrbara lober i form av stora arrayer för radar eller dynamiskt riktbara lober för 5G. Det är då arrayer på typiskt 50 till 1000 antenner.
Det är inte gainet som är den mest intressanta egenskapen, och blir inte i praktiken så impnerande heller, utan det är dynamiska styrbarheten av lob-riktningen som är intressant. Man kan t.ex. åstadkomma radar-antenner som sveper utan rörliga delar och finns bla som kommersiell marin-radar.
Det stora antalet antenner gör att det bara är rimligt att använda så stora arrayer när varje panel-antenn upptar liten plats, typ frekvenser över 20GHz. Det är enklare att designa dessa antenner men annars är närmsta design-konkurrenten, arrayer med dipoler, att föredra då man med sådana kan byggas mer kompakt för samma resultat. En av dipolens nackdeler vid sådan stora arrayer är att den är dyrare att utveckla.

En Yagi-antenn för 12-18 dBi är en relativt rimlig konstruktion som kan ges hyggligt gain över en betydligt större bandbredd än vad som är möjligt med en panel-antenn. Det är en av anledningarna till att det är en populär typ av TV-antenn, den kan hyggligt täcka ett rätt stort frekvensband med bibehållet högt gain. Panel-antenn finns inte som TV-antenn av samma anledning.

WiMo's data-blad' innehåller specar som knappast skrivits av någon med egentliga antenn-kunskaper och värdena är inte rimliga.

Detta en så enkel antenn-typ och med välkända egenskaper att det är lätt att genomskåda.
Det som kan vara svårare att bedöma är hur långt från ideal design man hamnat med just denna antenn.
Är det design som gjort mer med tumstock än med anpassade mätinstrument och mätlokaler så är det troligt att man designat antenn-prestandan därefter. Tyvärr så ser man det väldigt ofta. Troligen har inte WiMo själva ett enda mätverktyg för att t.ex. mäta gain så deras data-blad är mer andrahandsuppgifter från Kina, som någon på marknads-avdelningen friserat efter vad den tyckte såg bra ut.

Utöver att databladets värden är mindre trovärdiga, databladet bländar många som inte begriper vad de ska vänta sej.
Vad jag direkt reagerade över var att man  direkt och indirekt visade att man lovade något som var dubbelt så bra än vad som är teoretiskt möjligt, och specat på ett sätt som ingen som har ett hum om antenner skulle skriva.
Om bakreceptet specar "fyra meter vetemjöl", vet man att den som skrivit receptet nog inte varken kan baka eller vet hur man mäter vetemjöl.

Jag är van att läsa denna typ av datablad, och det är alltid ett positivt fall framåt om det finns datablad alls.
De datablad som skrivs brukar vara skrivna av tekniker, inte sällan de som utfört mätjobbet, så tekniska nivån brukar vara god.
Detta databladet tillhör bottenskrapet av datablad i det avseendet. Går här nedan igenom några punkter som man inte behöver all världens kunskaper för att förstå tokigheten i.

Deras första angivna parametern är frekvensområdet:
Frequency range 790 – 880 MHz
Är värdelös angivelse utan referens till toleranser.. Normalt anger man t.ex. "-3 dB gain" som ett toleransområde.
Det är på samma sätt som man anger frekvensgång för t.ex. högtalare. Utan tolerans kan man undra vad som angetts.
Är det underförstått att det är 3dB som gäller? 3 dB av vad? Direktivitet, gain, isolation eller polarisation?
Just för patch-antenner anger man ofta toleranser för polarisationens "renhet"  och isolation. Polarisationen vrids i antenn-strukturen med frekvensen så det är bara vid centerfrekvensen man kan anta att det skiljer 90 grader mellan de bägge antenn-uttagen och ute i frekvensområdets bandkanter är polarisationerna mer hopmixade.

Har aldrig sett denna typen av gain-uppgift tidigare:
+45° = 15 dBi
  -45° = 15 dBi
Det kan vara att man tänkte på skillnaden av antenn-polarisationen, vilken inte är uppmätt, och satte en ej uppmätta gain-siffra på dessa.
Gain-siffran i sej är tidigare här ovan utrett att det är en lätt överdrift.

Nästa rad i databladet är ståendevågförhållandet, (Voltagae Standing Wave Ratio) ett reflektions-förhållande mellanden till antennen matade vågrörelsen  relativt reflekterande vågens amplitud. Vanligen siffror som 2:1 eller 46:9 men oftast normeras uppmätta resultatet så att reflektionen är 1.
I data bladet:

VSWR <2

Slarvigt skrivet av ett kvot-förhållande men får tolkas som att stående våg kvoten är mindre än 2:1, vilket borde skrvits "<2:1". En kvot blir lite mer otvetydig om bägge siffrorna skrivs.
Tyvärr är värdet 2:1 lögn om den angivna bandbredden är angiven för -3dB av gainet. För gainets bandbredd (-3 dB) är VSWR en helt dominerande faktor för denna typ av antenn varför man kan göra denna kopplingen.
Det borde finnas ett VSWR-värde för centerfrekvensen men i avsaknad kan vi anta ett snällt värde på 1.5:1.
När gainet sjunkit med 3 dB i bandkanten har då VSWR stigit med ca 2 enheter och blir då 3.5:1. Lite sämr än VSWR 2:1 men rätt normalt för antenn-typen.

Man kan dra slutsatsen att även för VSWR är det slarvigt skrivet datablad och påhittad siffra.

Uppmätt VSWR-kurva redovisas lämpligen som en kurva med VSWR relativt vid vilka frekvenser man mätt.
Sådan kurva kan man inte redovisa om man inte kan mäta VSWR med nätverksanalysator.
Finns ingen sådan kurva i databladet.
Stärker intrycket att man inte förfogar över mätinstrument för de data man redovisar.

Impedansen anges till 50 Ohm vilket är en systemfaktor, talar om vilken impedans mätinstrumenten refererade till vid mätning av VSWR-kurvan, en mätning som man inte redovisar. :)

I databladet redovisade diagram-loben för E resp H-plan ser loberna tämligen lika ut, vilket är förväntat då antennen är en regelbunden och enkel struktur.

Men man redovisar siffrorna:
3dB beam width E: 32° H15°

Ingen stor brist men ett tecken på att den som skrev databladet inte korrekturläste bladet är att man nu inte använder likhetstecknet och endast ett komma-tecken, ingen konsekvens mao. Slarv antagligen men det är ett genomgående drag i detta datablad.
Knepigare är att siffrorna som sådana är lite märkliga genom att de är så olika för en regelbunden struktur och som inte avspeglas i strålnings-diagrammet. Slarvigt tillklippta plåtbitar och man kan få sådana avvikelser men jag tror inte man kan klippa till antennen så slarvigt.

Mer rimlig förklaring är att det nog är ljug med siffrorna, man höftade dit några bra siffror som inte alls har med diagrammet att göra.
Jämför gärna andra seriöst uppmätta kvadratiska panel-antenner så ser ni att E och H-fält beam-width är relativt lika.

Man anger max input power 10W.
Det är angivelsen för när förlusterna i antennen riskerar bli så stora att det kan skada antennen.
Det som skadar är de interna överförings-förlusterna, resistiva förluster, som skapar värme. Om antennens effektivitet är låg innebär det att interna förlusterna blir höga.
Redan vid 10 W riskeras skador på antennens plåtar pga av resistiva förluster pga av att antennens effektivtet är så dålig att att värmeeffekten avsätts i antenn-strukturen istället för att stråla ut från antennen.
Det är naturligtvis påhittad effekt-angivelse, men många antenn-tillverkare lägger in det för att gardera sej mot händelser typ att deras antenn fattat eld och bränt ned hela huset när någon lägger på en sändar på några tusen Watt. 10 W är lite försiktigt i överkant, även om inget alls strålar ut från antennen, allt blir förlust,  så borde 10 W värmeeffekt inte skada plåtarna i antennen. Normalt uppmätt värde på effektiviteten på denna typ av antenn ligger på 50-80% men redovisas sällan då sådan mätning kräver ekofattig mätkammare eller motsvarande vilket i stort bara bättre antenn-företag har och behärskar att använda. Effektiviten ger att för en bra antenn med 80% effektivitet som matas med 10 watt så lämnar 8 Watt antennen som strålning medans två watt blir kvar i antennen och förbränns som värme. Verkar vara en mycket eldfängd antenn.
Angivelsen som sådan är inte fel men är ett märkligt värde med tanke på antenn-typen som borde tåla lite mer.

Detta var snabb genomgång av vad som gjorde att uppgiven data fick mej att tro att  den databladet inte har mycket med antennen att göra utan var ett resultat av att en förtvivlad säljare fått i uppdrag att sätta ihop ett data-blad på något som han inte begrep något av.

Lita inte på data-uppgifter från inköpare typ WiMo, de är försäljare inget annat.
De är inkompetenta på att ange mätdata.

Det är alltid suspekt när man lägger ut uppenbart påhittade data. Det är inget en seriös firma ägnar sej åt.
Sök realistiska uppgifter från renommerade antenn-designer som kan med och har utrustning för att mäta och jämför sedan med det skojarna erbjuder.
Utgå ifrån att de antenner WiMo levererar har sämre funktion än det en kvalificerad firma med mätutrustning kan designa.
Kvalificerade antenn-designande firmor, deras produkter är ofta dyra och mindre konsument-anpassade men se deras produkt-data som måttstock på vad som är rimligt för motsvarande antenn-typ från Kalles Import AB.

För den som vill verifiera så att det inte är jag som elakt rackar ner på WiMos kinaimport så kan man läsa om det jag påstått ovan specifikt om panel/patch-antenner från många källor då denna antennens egenskaper är välkända egenskaper.
Detta pappret är rätt så lättbegripligt utan djupare teorier och författaren är välkänd som sakkunnig:  http://orbanmicrowave.com/wp-content/up … 09-rev.pdf
Mätadata, hur sådan ska tolkas och hur den mäts finns att läsa om här: http://www.antenna-theory.com

WiMo erbjuder en rundtur av sina nuvarande lokaler via sin hemsida. Där finns ingen mätkammare.
Det finns en sida med presentation av personalen och bland dessa finns en service-tekniker och en som anser sig kunna lite om WLAN-antenner och även uppdaterar hemsidan. Övriga är administration och säljare. Det är nog lugnt att påstå att det inte designas eller mäts några antenner alls i WiMo's lokaler.

Ursäktar att det blev långt inlägg men anser att förklaringarna till varför data är påhitt på ett sätt som kan förstås av många, är viktigare än att bara påstå att något är påhitt utan förklaring.
Det kan vara av värde att ha sådant i bakhuvudet när man studerar antenner från såväl seriösa tillverkare som noname på Aliexpress. Det är inte en avrådan att handla antenner från WiMo, men läs deras datablad med det i tanke att angivna antenn-prestanda är uppmätta med tumstock som är avbruten i bägge ändarna och suddig på mitten.

15

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Ett stort tack till E. Kafeman för den kritiskt granskande kommentaren till antenners i allmänhet och patchantenners i synnerhet redovisade värden. Som empiriskt försvar till mina lovord över den stora Wimo-panelen vill jag ändå peka på de resultat jag noterade för ett antal års sedan när jag med hjälp av en 6840 på skorstenskrönet dels läste av signalvärden från 6840:ans antennpaddlar och dels med hjälp av den nymonterade stora Wimopanelen. Mot samma 800-bas (distans 8 km och fri sikt) var skillnaden dramatisk och i varje fall inte långt från de i databladet uppgivna gainvärdena. Om jag inte missminner mig skrev jag om det här på forumet. Med hjälp av 10 meters riktiga (och svindyra!) lågförlustkablar (Ecoflex 10 och Ecoflex 15) kunde jag i stort sett bibehålla den dramatiska skillnaden mot 6840:ans rundtagande paddlar - som ju var min naturliga referens. Kafemans genomgång har sitt stora värde som påminnelse om hur mycket humbug som finns kring fr.a antenner som marknadsförs mot konsument. Ett sorts kvitto på hur komplext det här med antenner är. Att det sedan alltjämt kan vara knepigt att hitta lämpliga kvalitets-Yagis bidrar säkert också till patchpanelernas framgångar i konsumentledet.

Själv har jag fortfarande inte hittat några bra högförstärkande Yagis för 2,6 GHz-bandet där jag vill testa möjligheten att optimera min transmission till en bas på 8 kilometers avstånd med fri sikt. På 1970-talet byggde jag själv ganska många Yagis och noterade redan då svårigheten att få till mekaniskt stabila konstruktioner. Trots allt kanske man får ta upp den här egenproduktionen igen?

Nästa problem kommer i ljuset av CA (och inte minst CA på 5G) där det i praktiken (logperiodiska antenner undantagna), förmodar jag, bara återstår att använda bredbandiga antenner med - av naturliga skäl - så dålig gain att det i praktiken är meningslöst. Om inte annat så är det ju få routrar (även industridito) som har mer än ett par antenningångar. Har Du en version med dubbla radiomoduler kan man få ytterligare två men då talar vi snarare om lastbalansering mellan två frekvenser än CA. Spännande men knepigt. Väntar f.ö på en direktimporterad e-lins 900 (tyvärr inte modellen med 5G - den blev alltför dyr) och de möjligheter denna nya modellserie innebär.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

16 Senaste redigerad av E Kafeman (2019-08-03 12:14:10)

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Tackar för tacket. Det inspirerar till ytterligare en lång text med lite tips på hur man kan bedöma datablads sanningsenlighet för alla antenntyper eller vad som borde göras för att hjälpa en normal ej antenn-freak att få en bra antenn-funktion på sitt bredband.
Kanske bättre om du skrivet att min smörja var för tradig och ointressant. wink

Nuvarande antenn-djungeln borde stoppas. De företag som tillverkade bredbands-antenner riktade mot privat-konsumenter i Europa har försvunnit. De har blivit utkonkurrerade av främst polska general-agenter som importerar billiga hel och halv-fabrikat från Kina. Importörerna gör en rejäl vinst per antenn och säljer ändå till ett pris som inte tillverkare i Europa kan möta.
För antenn-prestanda litar man på Kinesiska uppgifter så sparas in på dyra antenn-mätplatser som seriösa designers måste ha.

En antenn, även om den bara säljs till privatkonsumenter som inget begriper av ett data-blad, borde konsumenter kräva att produkten har dugligt datablad med väsentliga data på ett sätt att de kan jämföras mot t.ex. andra datablad. Det syns tydligare då om produkten är ett påhitt eller om det ser tungt seriöst ut med daterade och signerade laboratorie-mätningar i form av kurvor. Siffror kan vem som skriva men kurvor kan vara svårare att hitta på och det syns lättare om kurvan verkar höra ihop med antennen.

Ett önskescenario skulle vara en konsument-organisation som gör stickprov på importerade antenner och dels kräver datablad dels verifiera att databladet stämmer med vad antennen faktiskt presterar. Lite som de underkända USB-laddarna, importören ska vara skyldig att återta undermåliga antenner eller felaktigt deklarerade.

En annan bit är att det måste bli mycket enklare för en kund att få reda på operatörens frekvens och antenn-riktning och bli upplyst om vikten att välja egen antenn efter de parametrarna om man nu bor så att en yttre antenn tillför något.
Att inte direkt upplysa om lokala frekvenser är lite som att man inte skulle få veta husets nät-spänningen från nätoperatören och alla kan ju inte behöva mäta sej fram för att veta vilka glödlamps-spänningar som passar.

Som det nu är, för osäkra kunder är det enklast att välja en antenn som uppges klara alla frekvenser.
Det är ett bra sätt att få en antenn som inte är direkt lysande på någon frekvens.
(Bandbredd x gain / antennstorlek) är konstant. Ökar man på en faktor kostar det på de andra faktorerna.

Att från routerns inbyggda antenner, med routern sittandes bakom massa datakablar till att sätt upp extern antenn på hustaket är i sej ofta ett stort lyft vad gäller signal-kvalitet.
Antennen har ingen större betydelse i detta då huvudsakliga förbättringen är det mer ostörda mottagningsläget på hustaket med mindre dämpning av husväggar och mindre störningar från annan elektronik..

Man ser ofta i forum de som bytt till yttre antenn och nu är glada över att deras uppmätta signal-styrkan ökat mycket mer än vad antennen medger, man lovordar antennen som är så bra.
Det stämmer givetvis inte att antennen plötsligt kan överträffa sej själv. Placeringsförbättringen kan inte sällan ge 20 dB, från antennen i dator-hörnan till på en pinne på hustaket. Antennens bidrag är som bäst dess verkliga gain.

Om routern har inbyggda antenner kan man göra det grova antagandet att de antennerna ligger på 0 dBi i gain. Det stämmer ofta rätt hyggligt.

Det är då en bra ide att göra som du, ta med routern upp på taket och med dess hjälp av den hitta bästa plats på taket och avläsa där mottagen signal. Då får man en referens som ska stämma hyggligt när man ersätter routerns interna antenner med en annan yttre antenn och dess eventuella gain.

Att göra egna mätningen är inte bara för att kolla antennen utan som du påpekar, man får koll på helheten och vad som kan förväntas när den färdiginstallerade koaxkabeln pluggas in.
Något som kan försämra upplevt gain är t.ex. om det lokalt är dålig sikt och mycket reflexer.
Andra faktorer man får koll på är kontakt-glapp, klämd kabel, korrosion, sådant händer och det händer att säljare säljer kablar som är lika mycket bluff som antennerna de säljer. Har sett sådant ett flertal gånger.

Har man inte någon "tak-referens"så kan det vara svårt att i efterhand hitta problem eller som det vanligen blir, man är omedveten om problem utan man tror saker är så bra de kan bli.

Bra yagi-antenner till bra pris finns men plastkapslade antenner typ paneler och korta logperiodiska antenner är så mycket enklare att importera, branda, förpacka och sälja med bra vinst.
Yagi-antenner med högt gain vid 800-900 MHz blir dessutom fysiskt stora. De flesta antenn-köpare vill ha en så liten antenn som möjligt, bara den är stämplad med 30dBi och uppges täcka alla frekvenser är man  nöjd ända tills man inser att mottagningen med bluff-antennerna blev sämre än att använda inbyggda antennerna.

Få antenn-köpare har insikt i vikten av fri sikt för att man ska kunna få utlovat gain.
De flesta som köper bredbands-antenn vet inte till vilket frekvensområde och säljaren har inte kunskapen att upplysa och på antenn-paketet  kan det stå att antennen fungerar mellan 700-3000 MHz och 30 dB gain utan att någon reagerar.
Kunderna resignerar efter tredje antenn-köpet och antar att det inte går få bättre signal.

Konsument-organisationer som kollar att hushållsapparater är enligt specifikationer, att glödlampor lyser med utlovad effekt och livslängd, är helt obrydda om allt lurendrejeri som förekommer i antenn-import-branchen och mängden undermåligt deklarerade antenner som säljs via etablerade el-kedjor typ Elgiganten, Claes, Kjell och alla de andra.

Det har blivit lite liknande även inom mobil-telefoni. Det finns ingen mobiltillverkare som specificerar hur bra antennen är. Befinner man sej där det är tätt mellan telefon-basarna så fungerar det ändå med ett gem till antenn men så fort det blir lite glesare bas-täckning får många telefoner problem trots att det egentligen finns hyggligt bra signal
De i telefonen inbyggda antennerna har på 10 år försämrats för alla mobilmärken. Somliga med så mycket som 10 dB, en faktor 10. Jag vet det eftersom jag själv mäter.
Dålig antenn märks givetvis först när man kommer ut en bit på landsbygden, där många numera aldrig vistas, så idag är det andra egenskaper på telefonen som framhålls i reklamen än dess goda radio-prestanda.
Försämringen som skett av antennerna är mycket av design-skäl.

Två viktiga punkter om man ska designa bra presterande mobil-antenner:
1. Placera aldrig en antenn bakom en display.
>> På senaste telefonerna är displayen heltäckande så antennen hamnar alltid i skuggan. <<

2.En bra antennen kräver hög höjd över jordplan. I en mobil med PIFA-antenn får gärna höjden vara 7 mm eller mer.
>> Sådan höjd finns inte invändigt på en modern telefon. Telefonen är så bred att den inte längre passar i innerfickor men ska vara så tunn att den kan knäckas om man sätter sej med en sådan i bakfickan.<<

Finns ingen köpare som kräver bättre antenn-funktion så kommer det inte heller bli någon. De som får sitta emellan är de som bor där det är  dålig täckning, men de är en liten andel av köparna så de får skylla sej själva som köper telefon utan ens uttag för yttre antenn. Sådant uttag försvann för 10 år sedan av kostnadsskäl.

Jag är part i sammanhanget, vill designa bra antenner, men sådant efterfrågas allt mindre. Däremot så förväntar sej många av mina kunder att för varje generation av en produkt ska antennen krympa i storlek för designmodet är alltid att saker ska bli mindre och tunnare. Om det då inkräktar på antenn-prestanda så tycker tillverkaren  att några dB får man offra för att uppnå den slankare designen. Ibland har tillverkaren följdfrågan: "Några dB, hur mycket är det, det märks väl inte?"

Vill du bygga egen Yagi-antenn för 2.6 GHz så är det enklast och billigast att köpa ett par 2.4 GHz antenner och klippa ned till rätt frekvens. En antenn för 2.4 GHz med en meter-bom kostar 100 kr (+postnord+moms) men trots posten merkostnader får du billigare byggmaterial än att beställa aluminiumjärn lokalt.
Köpa färdiga 2.6GHz Yagi-antenner är inga problem: Exempel på Yagi med för lågt annonserat gain.
Men om man söker högt gain på 2.6 GHz är ofta en parabol-lösning att föredra. Kan man bygga själv är det lätt att återvinna en gammal satellit-parabol.
Går att köpa färdigt också: https://www.trelink.com/2-5-2-7-ghz-24- … c-antenna/
Enskild Yagi kan aldrig mäta sej mot en sådan parabol. Däremot går det stacka Yagi-antenner precis lika bra som andra antenner typ patch-antnner och på samma sätt kan man räkna med ett verkligt ökat gain på 2.5 dB för vara fördubbling av antalet Yagi-antenner. För att vara extrem så går det även  stacka paraboler.
Parabol, dess max gain kan lätt bedömas baserat på frekvens och parabolens diameter.
Här en parabol som lämnar verkliga 70-80 dBi vid 1 GHz.

Det är lätt att beräkna vad som är max möjligt för de flesta antenn-typer, så det är också lätt att se vart man måste satsa för att möjliggöra ett visst resultat vid egen-bygge.
Först bestämmer man hur bra signal-kvalitet som behövs. Sätter sej i bilen med routern på biltaket och kör från basstationen tills signalen faller under kravnivån. Det kvarvarande avståndet hem bestämmer behövda gainet på antennen.
Man utgår från platsen där man var med bilen när signal-gränsen understegs.
Varje fördubbling av avståndet kostar 6 dB. Kom man 2 km med bilen och verkliga avståndet hem är 16 km behövs ett antenn-gain på 18dBi.
Det utgår ifrån att det är någorlunda jämn terräng hela vägen men även vid mer ojämn terräng utan fri sikt i fjärrfältet kan man göra enkla mätningar för att grovt bedöma vad som går och inte går.

Antenn av egen-design har blivit så mycket lättare att få bra resultat med i dag jämfört med på 70-talet. Det finns gratis simulerings-verktyg där man lätt kan prova olika antenn-lösningar och få direkt svar på gain/bandbredd/effektivitet för olika antenn-alternativ. Vill man inte göra hela design-jobbet själv, kan man ladda ner halvfärdiga ritningar till 4Nec och sedan bara komplettera med egna önskemålen om frekvens och gain mm. Datorn spottar sedan ut färdiga mått på antenn-delarna.
Sista stegen, finjustera element och optimera impedans, för det behövdes det  mätinstrument (VNA) som för 30 år sedan som billigast gick på en halv miljon. Numera kan man köpa, visserligen med litet begränsad funktionalitet men ändock ett mätinstrument, för 4000 kr. Man kan få proffskvalitet för 100.000 kr. Exempel
Det är i linje med andra mätinstrument, ett hyggligt 200 MHz oscilloskop kostade på 70-talet 150kkr. I dag får man ett med massor av finesser för 5kkr.
En VNA för 100k är kanske väl mycket för den som vill hobby-bygga antenner men många radio-amatörer har skaffat sej VNA för under 10k och kan med sådan uppnå helt annan nivå på sina antenn-byggen.
Problematiken att sakna instrument vid antenn-bygge skiljer sej inte så mycket från att bygga hus i lösvirke utan tum-stock och vattenpass. Det går utan verktyg men resultatet blir garanterat inte optimalt.

Ändå så finns det Kinesiska tillverkare av antenner som säljer hel och halvfabrikat i mängder bl.a. till Europa, men de äger inte ens en multimeter. Ena veckan bockar de höljen till brödrostar, nästa antenner och tredje veckan tillverkas pakethållare till cyklar.
Jag har själv varit på plats på flera sådana ställen. Varför skaffa dyra mätinstrument för något som inte ger dom någon mervärde? De säljer oavsett för samma pris.

Har just nu själv  pågående antenn-tillverkning i Kina på ca 100k st. Det är nog inte forum-reklam då antennen inte säljs till privatkunder eller ens till polska general-agenter. (De två största importörerna av Kina-antenner till Europa råkar vara baserade i Polen.)

Vad gäller mätningar av antenner så är jag part i målet även där. Säljer ett design och mätprogram främst riktat mot antenn-tillverkare som designar lite mer komplicerade antenner för inbyggnad, exempelvis antenner för mobiltelefoner.
Tror inte att det är särskilt svår forum-reklam att programvaran kan hämtas för gratis prova-på här http://www.antune.net men man har knappast någon glädje av programmet utan en professionell nätverkare och några års design-erfarenhet av antenner med hjälp av sådan, men är man nyfiken och har några S-parameter-kurvor man vill leka med så är det helt gratis att prova. Programmet är fullt fungerande i 30 dagar.

För att se om utlovad antenn-data i databladen är i närheten av rimliga finns ett antal enkla saker att kolla.
För paneler är det enkelt att avgöra maximalt möjlig prestanda bara man vet  frekvensen och yttre höljets storlek.
Det är samma sak med log-periodiska antenner, loop-antenner och Yagi-antenner, den fysiska begränsningen ger en övre gräns på vad som är max möjligt. Någon gräns nedåt, hur illa designen kan göras finns det däremot inte.

En Yagi, dess dipol och övriga element ska vara i närheten av en halv våglängd.
Längden ger max gain och max bandbredd, hur mycket antennen försämras i band-kanterna.
Både för gain och bandbredd för Yagi-antenner finns en bra lathund här. Bokmärk den eller skriv ut den som PDF.
Det är bara att räkna pinnarna på en Yagi så kan man få en uppfattning om dess prestanda.
Till skillnad från en panel-antenn så finns lite mer frihetsgrader i design av en Yagi beroende på vad man vill optimera, gain eller bandbredd men det är inga jätteskillnader i prestanda så lathunden håller för att genomskåda värsta bluffarna.

Inte ens de seriösa antenn-tillverkarna kan man lita helt på, eller man ska åtminstone vara medveten om att prototypantenner som togs fram som ett led i design-jobbet, där valdes bästa exemplaret ut vid mätningarna.
De massproducerade antenner som senare tillverkas med prototypen som förebild når aldrig lika bra värden.
Det är sällan någon jätte-skillnad men skillnad finns. Jag har själv varit med och tagit fram många sådana antenner och mätt på prototyper vars data sedan blir underlag till databladet.

Vill man exakt ha vad som står på data-bladet, då köper man referens-antenner. Det är antenner som är individuellt uppmätta.
Ofta är det enkla dipoler men antennen kan ändå kosta 10-20kkr. Antennen är inte värd det utan värdet ligger i det detaljerade individuellt uppmätta mätprotokoll som följer med antennen. Sådana antenner behövs som referens-mått när man mäter sina egna antenner. Lite som balansvåg där man mäter mot kända vikter.

Det är givetvis lite förenklat men med måttband och räkna pinnar på Yagi-antenner och man kan imponera på bekanta  genom att bara titta på en antenn och säja vad den max presterar. Samma med parabol, panel, logperiodisk och loop-antenn eller allra enklast monopol-pinnen. Alla följer väl kända begränsningar.

17

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Vox M, jag köpte för några år sedan en dryg meterlång professionel basstationsantenn för 2600 Mhz. Den är märkt 18 dBi och mimo. Om man monterar den horisontellt fås bra riktverkan med en smal lob. Den ligger oanvänd och kan säljas.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

18

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

jonasolof skrev:
Discover skrev:

Tips på bra mobilrouter:

https://www.tele2.se/mobilt-bredband/zte-mf971v

Denne har 2 st antennkontakter (TS9) & dessutom stöd för band 28 (700 MHz) som Telia bygger ut 4G på nu ganska kraftigt, dumt att köpa ny router utan stöd för 700 MHz.
Självklart även stöd för band 20 (800 MHz) & alla de högre frekvenserna som används i Sverige.

Routern är INTE låst till Tele2, jag har 3 st själva :-)

Laddas via micro-usb.

Kan du se SINR med den mobilroutern? Det kunde man med tidigare ZTE routrar. Mycket viktig signalparameter.

Kan ej hitta SINR, men den visar:

CA status (Carrier Aggregation/ 4G+).

Cell ID.
SNR.
RSRP.
RSRQ.
Aktuellt rekvensband (går även att låsa på 700, 800, 900, 1800, 2100 & 2600 MHz på LTE).

Hemma: Telia fiber 500/500.
Bärbart: ZTE MU5001 + Telia Extra användare.
Mobil(t): Galaxy S23 Ultra & Telia Obegränsad.
Extra: Allt möjligt, som externa antenner & simkort.

19

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

SNR signal to noise ratio
SINR signal to noise and interference ratio

Eftersom interferens från andra 4G celler på samma band uppfattas som brus (noise) så är det samma sak. Detta värde bestämmer möjlig dataöverföringshastighet och är därför det viktigaste att ha koll på. Nu redovisas vanligen bara det bästa värdet. Endast AVM är tekniskt korrekta och visar de fyra värden som anger signalströmmarna över respektive basstationsantenn och mottagarantenn vid MIMO.

Man har ofta användning för en bra liten batteridriven router så en sådan ZTE router verkar vara ett bra köp och den funkar säkert bra (det har de tidigare modellerna gjort). Vill man ha maximal koll på signalvärden och snabbt kunna ställa in antenner gäller AVM, t ex en begagnad AVM6840. Den drar dock drygt en amp. vid 12 volt vilket kan spela roll i en husvagn.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

20

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Hej igen alla!
En liten uppdatering från min sida: först och främst, tack för alla intressanta inlägg och erbjudanden om att köpa antenner, etc. Jag har dock valt att gå vidare med Net1 då dom påstår sig erbjuda "mycket god täckning" just där jag brukar stå med husvagnen under höstarna.

Dom hade ju också ett erbjudande om att prova med full returrätt inom 14 dagar plus ett abonnemang för 199kr i månaden inkl. routerhyra (utan bindningstid) och med totalt 100 GB nedladdning vilket låter perfekt för höstens jaktsäsong.

Dock så har jag precis hämtat ut prylarna från Net1 och provat här hemma där jag också erbjuds "mycket god täckning" men får inte ut mer än runt 1 Mbit/s oavsett i vilket fönster jag sätter routern. Jag beställde dock också deras riktantenn så jag ska prova med den senare idag...

Cheers!
/Rikard

21

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Liksom många andra operatörer visar Net1 glatt sina täckningskartor, men lämnar sällan underlag för att bedöma kapaciteten. Själv har jag levt med Net1 (då hette det Ice.net) ända från starten någon gång under 2000-talets andra hälft (då NMT släcktes). En teoretisk upplänk på 384 kB/s och nedlänk på 2,4 Mb/s var ju då häftigt med CDMA rev.0!

Styrkan med Net 1 idag är givetvis täckningen som är outstanding medan svagheten, som ligger inbyggd i systemet på grund av tilldelad låg bandbredd, är att kapaciteten per cell (en mast har normalt sett tre symmetriskt anordnade celler) innebär att varje klient kan få väldigt låg transmissionshastighet. Idag använder jag Net1 som failover och får sällan mer än 2-3 Mb DL. Visserligen med fri sikt till basen (39 km) och dubbla (MIMO) kraftiga Yagi riktantenner på vardera närmare en och en halv meters längd som matas med super low loss antennkablar (diameter 11 mm!) med meterpris därefter.

Hur man än vrider och vänder på det så är dessvärre inte Net1 något kapacitetsnät men väl ett ytterligt stabilt nät som idag nog mest lämpar sig för just failover och för IoT. Visst, det går att läsa eSvD även över Net1 men sidladdningen blir avstressande långsam....   Sammanfattningsvis får Du nog vara glad om Du i snitt kan få 1-3 Mb/s DL om Du inte vill investera ett inte ringa antal tusenlappar i en mer eller mindre professionell antennanläggning som dock inte sällan kan göra det omöjliga möjligt.

Det faktum att Terracom, som nu äger Net1 annonserar ett utbyte av sin utrustning under 2020 (var det väl) får mig att misstänka att man överväger någon form av carrier aggregation med något annat (kapacitets)band där både bonding och lastbalansering skulle kunna resultera i ännu större stabilitet/säkerhet och högre hastigheter. Där är vi emellertid inte ännu men det faktum att Terracom ser en utvecklingspotential i 450-frekvensen, kanske genom CA med ett annat frekvensband, bådar gott.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

22

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Det kommer att bli intressant att prova på plats senare i veckan, jag misstänker att jag kommer att vara den ende Net1-användaren på många mil(!) Så förhoppningsvis kommer jag att få en acceptabel anslutning.

Jag kommer att börja med routern i sig enbart och sen sätta upp riktantennen om den visar sig behövas.

/Rikard

23

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Jag har riktantenner att sälja, yagi 7 element och 16 element, för 450 Hz.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

24

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Vox medievalis skrev:

Det faktum att Terracom, som nu äger Net1 annonserar ett utbyte av sin utrustning under 2020 (var det väl) får mig att misstänka att man överväger någon form av carrier aggregation med något annat (kapacitets)band där både bonding och lastbalansering skulle kunna resultera i ännu större stabilitet/säkerhet och högre hastigheter. Där är vi emellertid inte ännu men det faktum att Terracom ser en utvecklingspotential i 450-frekvensen, kanske genom CA med ett annat frekvensband, bådar gott.

Net1 har redan idag samarbete med Telia när det gäller täckning & kapacitet, så skulle inte förvåna om de kommer fortsätta samarbetet med Telia.

https://www.net1.se/nyheter/pressmeddel … unikation/

Hemma: Telia fiber 500/500.
Bärbart: ZTE MU5001 + Telia Extra användare.
Mobil(t): Galaxy S23 Ultra & Telia Obegränsad.
Extra: Allt möjligt, som externa antenner & simkort.

25

Sv: Få en "användbar" 4G-uppkoppling vid riktigt dåliga förhållanden...

Inte Carrier Aggregation men dual SIM modem Net1/Telia för redundans i M2M applikationer - för företag.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.