1

Tråd: H820 vs. AVM6840 LTE

H820 vs. AVM6840 LTE


Sedan ett år använder jag tre H820 routrar och sedan några månader också en lånad AVM 6840 LTE som jämförelse. I det följande vill jag dels redovisa min bedömning av de båda routermodellerna men också ge en subjektiv jämförelse.

Två H820 routrar (en fjärde har jag f.ö. installerat hos en god vän) är av OEM-modellen PROroute H820 M2M 4g LTE från ProRoute Ltd med Westlake Commuications Ltd som leverantör. Min tredje router (CDMA 450Mhz EVDO) kör jag i Net1:s nät (CDMA) med Acandia som leverantör. Båda modellvarianterna är tillverkade av E-lins. I en annan byggnad kör jag sedan två år en R-90-router ansluten till dubbla 12-elements yagis. Den synliga skillnaden mellan E-lins CDMA-version och Proroute är att den sistnämnda har olika färger på de 11 frontmonterade LED medan på den förstnämnda samtliga är gröna. De olika färgerna är faktiskt en klar fördel då man lättare observerar driftfunktionen i mörker (bilmontage) eller på avstånd.

En av LTE-routrarna sitter fast monterad i bilen och är ansluten till dubbla fasta takantenner (antennspröt: Loh nr. 5198) med uppgiven maxgain 9 dBi. Till routern har jag anslutet en ATA-box (Cisco SPA 122) med två ”fasta” telefonnummer. ATA-boxen strömförsörja via en DC-DC-omvandlare (Traco TEN 5-1211). ATA-boxen är i sin tur ansluten till dels en fast traditionell telefonlur dels en vanlig trådlös telefon Gigaset vars basstation jag modifierat med en inmonterad DC-DC-omvandlare (Recom R-78B6.5-1.0) med tillräckligt lågt ripple för att bibehålla den höga ljudkvalitén.

Den andra LTE-routern är fast monterad i en byggnad och ansluten till två ATA-boxar. Routern strömförsörjs direkt från 12 V bilbatteri och ATA-boxarna via en DC-DC-omvandlare (Traco TEN 10-1211). Routern är normalt ansluten till en panelantenn för 800 MHz (Wimo 18707.15 Dual) med uppgiven maxgain på 15 dBi. Anslutningen mellan antenn och router utgörs av dubbla, vardera 10 meter långa) grova koaxialkablar (Ecoflex 10 Plus) med en beräknad förlust på endast 1,2 dB plus kontaktdon. Antennen är riktad mot en Teliabas på ca 8 km avstånd som jag också har visuell kontakt med.

CDMA-routern är fast monterad bredvid en av LTE-routrarna och strömförsörjs på samma sätt. Routern är också ansluten till en ATA-box. Som antenn använder jag dubbla 12-elements yagis vilka också är matade via 2x10 meter Ecoflex 10 Plus med en beräknad förlust på endast 0,9 dB plus kontaktdon. Antennen är riktad mot en 2-carrierbas på ca 41 km avstånd till vilken jag också i princip har fri sikt.

Vid prov och jämförelser mellan H820-routrarna och AVM 6840 har jag dels använt den befintliga panelantennen dels också två små magnetfotsantenner monterade på varsin kakburk (en tom…) en dryg meter isär. Magnetfotsantennerna matas med vardera 2,5 meter lakritssnöre dvs. (högförlust)kabel RG-174. Orsaken till denna testlösning är att antennuttagen på H820-routrarna endast sitter (c-c) ca 2 cm isär och därmed omöjliggör direktanslutning av vettiga sprötantenner.


Prestandamässigt levererar H820 med panelantenn enligt ovan normalt hastigheter i intervallet 18 – 25 mb/s (DL) och 19 mb/s (UL) och en svarstid runt 36-38 ms. Routerns torftiga signalstyrkemätning (RSRP ?) visar genomgående 31- 33 och -44 dBm. Med kakburksmontage och sprötantenner sjunker motsvarande värden till 6 mb/s (DL) och 4-5 mb/s (UL) respektive signalen 22 och -70 dBm.

Med AVM 6840 och panelantennsanslutning blir infon betydligt rikligare. Hastigheterna motsvarar värdena för H820-routern dock påtagligt ofta med något lägre DL. Typiska värden i övrigt är : antenn 0 Rx0 Tx0 = RSRP -71, SINR 13, RSRQ -5. Antenn 0 Rx0 Tx1 = RSRP -85, SINR 3, RSRQ -. Antenn 1 Rx1 Tx0 = RSRP -88, SINR -4, RSRQ -24. 1 Rx1 Tx1 = RSRP -75, SINR 10, RSRQ -.
Med kakburksmontage och sprötantenner hamnar motsvarande hastighetsvärden på 6 mb/s (DL) och 12 mb/s (UL). Övriga värden hamnar då på: antenn 0 Rx0 Tx0 = RSRP -100, SINR -2, RSRQ -12. Antenn 0 Rx0 Tx1 = RSRP -102, SINR -5, RSRQ -. Antenn 1 Rx1 Tx0 = RSRP -117, SINR 4, RSRQ -11. Antenn 1 Rx1 Tx1 = RSRP -117, SINR 1, RSRQ -.

Med hjälp av AVM-routern ser jag också det jag tidigare bara misstänkt nämligen att jag uppenbarligen ligger nära två sektorsgränser där RSRP ligger på -70 resp. -75 och RSRQ på -17 resp. -7. PÅ AVM-routern ser jag ibland ett tillfälligt sektorsbyte men det stör knappast och syns inte vid vanlig hastighetsmätning på BBK. Med kakburksantenner visar AVM-routern också signaler från ytterligare sex Teliabaser på 800-bandet där RSRP dock är så låga som mellan -98 till -105. Med panelantennen (!) ansluten hittar AVM-routern också ytterligare två operatörer på 2,6-bandet med RSRP på -91 resp. -109.

Prestandamässigt är det – sammanfattningsvis – inte någon signifikant skillnad mellan H820 och AVM 6840. Båda innehåller ju också samma radiomodul – Sierra MC 7710 LTE. Min allmänna och kanske subjektiva uppfattning är dock att AVM både startar och registrerar snabbare i nätet än H820.


Fysiskt är H820 inrymd i en liten militärgrå plåtkapsling (165 x 105 x 25 mm). På fronten finns 11 (olikfärgade) LED för: drift (system), WPS, VPN, Signal (5 olika blinkfrekvenser representerar olika signalstyrkor), Cell (registrering), WiFi, WAN och LAN 1-4. På baksidan finns dubbla SMA-anslutningar för cellantenner och 1xWiFi, 4x LAN [RJ45], WAN [RJ45] (för bl.a failoveranslutning till ytterligare router), COM [DB9/serieanslutning], SIM-kortsslits bakom lucka och dubbla elanslutningar. Matningsspänningen är robust valfri mellan 5 - 40 V DC.
 
Fysiskt är AVM 6840 inrymd i en tvåfärgad plastkapsling (275 x 145 x 20 mm). På ovansidan finns 5 LED för Power/LTE, Phone, DECT, WLAN och Info och två styrknappar för DECT och WLAN. På baksidan finns dubbla SMA-anslutningar för cellantenner och en fast WiFi-antenn, telefonuttag, USB, 4x LAN [RJ45], en SIMkortsslits samt en kontakt för strömförsörjning. Matningsspänningen är nominellt 12 V DC men vid bilmontage bör en lämplig stabiliserad DC-DC-omvandlare nog läggas mellan bilnät och router.

Signalinfon skiljer dramatiskt mellan routrarna. H820 visar endast två värden RSRP(?) och dbm plus aktuellt nätverk och typ av valt subnätverk (Auto, WCDMA only, GSM only, WCDMA preferred, GSM preferred, LTE only – och för CDMA-versionen CDMA only resp. EVDO only).

AVM 6840 levererar å andra sidan väsentlig signalinfo som, mig veterligt, ingen annan router i konsument- eller semiprofessionell klass lyckas med. Global cell-ID, operatörskod (PLMN), RSRP, RSRQ, sändarfrekvens DL, sändarfrekvens UL , SINR, EARFCN (carrierns mittfrekvens för DL och UL) liksomh bandbredd. För RSRP, SINR och RSRQ visas värdena dessutom för vardera antennen.
RSRP kan man dessutom få se i realtid under t.ex pågående inställning av antennen/antennerna. Distansmätning till uppkopplad bas är en annan viktig parameter för bekräftelse av vilken bas man kör mot. Allt det här är väsentliga signalparametrar för att kunna optimera en länk och frågan är varför just (och bara !) AVM bestämt sig för att leverera allt detta godis som egentligen borde finnas på alla någorlunda kompetenta routrar under någon ”expert”flik.

Om AVM 6840 skoningslöst utklassar H820 – och nästan alla andra routrar – vad gäller signalinformation råder det omvända vad gäller inställningsmöjligheter där AVM framstår som lika blygsam som de flesta andra routrar i konsumentklassen. På H820 kan man – om man vill och kan – ställa in praktiskt taget alla parametrar. Att här lista alla möjligheter är meningslöst därför bara några axplock.
För serieportens DTU finns ett femtontal alternativ, vid användning av routern med/för backuplink lika många, för routerlarm via SMS lika många. För cellanslutning kan man välja olika alternativ (Auto, WCDMA only, GSM only, WCDMA preferred, GSM preferred, LTE only – och för CDMA-versionen CDMA only resp. EVDO only). För LAN finns möjlighet att knyta IP till macadresser. En uppsjö av routingmöjligheter och -tabeller finns liksom varianter på QoS-inställningar för WAN beroende på nät. Inställningsalternativ och olika prioriteringsregler för ICPM check är viktigt. Själv låter jag routrarna verifiera uppkopplingen mot en stabil server varje 180 sekund och vid problem göra omstart efter vissa inställda regler. En mängd parametrar för VPN finns tillgängliga och under fliken WiFi kan man köra inte mindre än sju olika SSID samtidigt plus en mängd olika inställningsmöjligheter alltifrån Beacon interval till landskoder. Brandväggen möjliggör mac/IP-portfiltrering och givetvis olika varianter på port forwarding. Systemlogg och kommandoinput är en självklarhet.

AVM 6840 har andra prioriteringar. WiFi-modulen klarar, till skillnad från H820 även 5 gHz-bandet och har därtill en väl utvecklad DECT-modul för anslutning av trådlösa telefoner liksom en modul för VoIP.


Routrarna vänder sig delvis till olika användare och driftmiljöer. H820 klarar LTE på 800/900/1800/2100 och 2600-banden, WCDMA/3G/HSPA+ på 850/900 och 2100-banden och EDGE/GPRS/GSM på 850/900/1800/1900-banden. AVM klarar 800/1800/2600-banden.
AVM kan köra WiFi på 5 GHz-bandet och upp till 300 mb/s medan H820 nöjer sig med 100 mb/s.
AVM är driftspecad inom temperaturintervallet 0 - +40º medan H820 hänger med från -40º - +80º vilket borgar för hög komponentkvalitet och driftsäkerhet vid t.ex drift utomhus eller i bil.
DECT-funktionen i AVM är en stor tillgång liksom också ATA-boxmodulen där jag dock saknar möjligheten att manuellt kunna lägga in telefoniparametrar; i stället finns en automatiserad guidefunktion.

Valet är svårt.
För normalt hemmabruk upplever jag AVM som mycket stabil och driftsäker med fullständigt unik signalinfo som möjliggör en avancerad nätinställningsoptimering på ett föredömligt enkelt sätt. DECT-funktionen tillsammans med ATA-boxmodulen är ett rejält plus i kanten för den som vill använda VoIP. Routern är mycket lätthanterlig både vid installation och drift. AVM 6840 LTE skall naturligtvis inte jämföras med de många skräproutrar som operatörerna ”gratis” förser sina abonnenter med men för den som har lite högre krav är den en klar stjärna som i förhållande till sina olika egenskaper egentligen är mycket prisvärd och billig.

H820 (både LTE och CDMA-versionerna) är extremt anpassningsbara för de mest skiftande behov men gullar inte med användaren varken vid installation eller anpassning. Här finns inga guider utan det är råkunskap som gäller. Den bifogade handbokstexten på drygt 130 sidor måttligt lättolkad engelska kunde utan vidare vara dubbelt så tjock. Dock bör det sägas att den klart räcker till för en normalinstallation utan avancerade kunskaper i radioteknik. Möjligheten att koppla dubbla H820-routrar med backup vid failover (från t.ex LTE till CDMA) är en stor tillgång om man värderar säker VoIP-anslutning liksom ICPM check med nätkontroll/övervakning. På plussidan finns också stryktåligheten där jag utan vidare skulle våga anförtro all radiokommunikation till en H820 med placering i ett farmarskåp utomhus. För bilbruk är den optimal. I början av året körde jag från centrala Västergötland upp till västra Värmland och hade – via en ATA-box – perfekt telefoniuppkoppling på 4G hela sträckan, även där Telias kartor visade stora vita områden.
H820 är något av en grå eminens – men en trygg och stabil sådan – som dock kräver sin operatör. Liksom AVM tycker jag den är mycket prisvärd i förhållande till sin kapacitet och möjligheter.

Själv har jag till slut gjort mitt val – både H820 och AVM 6840 LTE behövs för den ultimata och säkra radiolänken i alla väder om man vill att grejorna alltid skall fungera – men glöm inte en bra antenn och koaxialkabel av riktig lågförlusttyp. Jag kommer att beställa en Fritz!box också !

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

2

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Tack för denna fantastiska ovh värdefulla genomgång. Innan jag kommenterar utförligare undrar jag vilken firmware du har i fritzboxen AVM6840. Senaste är 6.04.

Den fritzbox du har lånat är den tyska versionen och du bör avstå från att köpa den internationella versionen med bl a engelska eftersom uppgradering av fw inklusive finesser släpar efter svårt för den internationella versionen.  På forumet lte-anbieter.info finns en permanent tråd om 6840 och all ny firmware granskas genast. Till dem som känner tveksamhet inför tyska vill jag säga att användarinterfacet är mycket klart, redigt och lättförståeligt. Den engelska manualen kan användas som stöd. Jag har haft direktkontakt med exportchefen på AVM och påpekat att icke tyska användare känner sig åsidosatta när uppdateringar av fw kommer så mycket senare. Men det är inte han som bestämmer sådant. AVM prioriterar hemmamarknaden där de har ett mycket. starkt varumärke och en stor marknadsandel.

Der är inte MC7710 som sitter i AVM6840 utan ett LTE only kort från israeliska Altair semiconductors. Återkommer om det.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

3

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Löpande kommentar till texten

Acandia som leverantör av CDMA450 router:

http://www.acandia.se/mobil-router-for- … 387-1.aspx

Hur får man in NEt1 identiteten i en router som inte operatören levererat? Sköter Acandia det?

Loh's magnetfotsantenn för alla 4G band med angivet gain 9 dBi är ludvigljug. Men den funkar någorlunda på 800 MHz enligt mina egna tester under 40 mils bilfärd. På 900 fungerar den rätt dåligt, dedikerade 900 antenner (ej från Loh) var ca 3 dB bättre.

Om antenner för bil och 4G menar jag så här: Det finns ett antal tillverkare, bl a Panorama, som säljer Mimoantenner för takmontage på bil. Men Mimo kräver mycket bra SINR. I praktiken kommer överföringen att ske med  en blandning av diversity och Mimo. Det är därför bättre att använda separata antenner, som ju Vox M också gör. Eftersom han använder Telia på landsbygd så är antennvalet rimligt eftersom antennerna faktiskt funkar på 800. Nio dBi finns ingen som helst anledning att tro på, inte ens på 800. Kanske 3-5. Det finns inga seriösa tillverkare som erbjuder allbandsantenner (800-2600) för 4G med högre förstärkning än 2.5-3 dB. Nu måste ju antennerna dessutom klara 3G på 2100 och eventuellt 900. Jag återkommer senare med jämförelse av Poyntíngs omniantenn A0232 som jag försett med magnetfot och PCTELS allbandsantenn.  Båda kostar rätt mycket och har just ca 2 dBi gain. PCTEL används vid professionella mätkörningar.

Jag tror att resultatet med telia 800 skulle bli ännu bättre med en dedikerad 800-antenn men jag kan inte på rak arm peka ut någon lämplig.

Wimoantennen är avsedd att monteras stående på ett hörn. Det kan dock vara värt att experimentera med att ställa den på en sida. det kan ev förbättra uppload med ringa inverkan på DL. Jag hoppar till noteringen att Vox M kunde registrera några 2600-celler från andra operatörer trots användningen av en 800-mimopanel. Jag märkte samma sak med den mindre varianten av samma antenn som också säljs av BAZ spezialantennen. Ett billigt sätt att kolla vad 2600 kan ge är att testa med en Antennenwerkantenn. Det bör vara betydligt mindre interferens på 2600. För övrigt tycker jag att SINR är lite låga om det finns direktsikt till masten på 800 men har ingen bra förklaring annat än närheten till sektorgränsen, vilket vi väl kan kalla bredbandets motsvarighet till dödsskuggans dal. "Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig" står det i Psaltaren - men stavar och käppar båtar föga vid sektorgränsen och knappt riktantenner heller för den delen.

Hur högt sitter 12-elementsyagi-antennerna för 450? På avståndet 41 km  kan man få en kraftig ökning av signalstyrkan genom att höja antennern några meter även om ytterligare metrar ger avtagande vinst ju högre upp man sätter antennerna.

Med AVM6840 och panelantenn fås en hygglig polarisationsseparation med SINR 13 och 10 för bästa kombinationerna av EnodeB antenner och mottagaringångar över panelantennen som ska ha samma polarisationsplan som EnodeB när panelantennen står på ett hörn. Obs att detta är suboptimalt för upplänken eftersom diversitet inte kommer att funka något vidare vid EnodeB. Skillnaden i RSRP mellan polarisationsmatchat och omatchat är 14 resp 13 dB. Man skulle vilja ha lite mer för Mimo men den verkliga farten på mimoeffekten kommer först vid SINR 20 och det går nog inte att uppnå.

Vad gäller jämförelserna av inställningsmöjligheter har jag inget att invända förutom att AVM6840 också medger att en DHCP-adress låses till viss MAC-adresss.  VPN finns inbyggt, statisk routing kan användas. Det fungerar bra att nå routern utifrån vid behov. Routern har också NAS-funktioner som stadigt förbättras, bra fjärrstyrningsmöjligheter. inbyggt Wake on lan. Det är en avancerad konsumentrouter med telefonifunktioner inklusive VoIP över iphone över WLAN, det finns en särskild app för det. Man kan för övrigt också använda routern för fjärrstyrd domotik men det finns inga SMS funktioner.

Att routern fått så mycket signalinfo beror på samarbete mellan AVMs ingenjörer och Altair semiconductors. Enligt Altairs besked till mig finns ingen annan tillverkare som använder Altairs chip som medger så mycket mätning. De tyska ingenjörerna tycker helt enkelt att det är kul att visa vad de kan ta fram och av någon anledning bromsar inte de försimplande marknadsförarna. 
Tyskar gillar ungenjörer.

Den fasta wifi-antennen är internt ansluten med en U.FL-kontakt och kan bytas ut alternativt att man sladdansluter en större  antenn en bit från routern. Det finns patchkablar att med RP-SMA att köpa. De är egentligen avsedda för AVM7390 men är rätt ändå.

Nackdelen med routern är naturligvis att den är begränsad till 4G och dessutom saknar 4G 900. Det finns ingen fail-over funktion. Den befintliga USB-porten kan inte användas för modem. Har inte testat USB-tethering men det är föga troligt att det skulle fungera för den funktionen finns explicit i AVM7390. 

Vox M skriver att AVM6840s mätfunktioner borde finnas under någon expertflik på alla kompetenta routrar. Det jag fått höra vid diskussion med distributörer av routrar är att det inte finns någon efterfrågan och att alltför få har den tekniska kompetensen att använda informationen. Ett hönan och ägg-resonemang i mitt tycke. Haken ligger i att distributörerna själva inte har lärt sig och att de inte tror att åf kan heller. Man undviker stt sälja utrustning med funktioner man inte kan förklara som t ex fyra uppsättningar signalvärden för kombinationer av Rx och Tx.  Varken Vox M eller jag är radiotekniker men med AVM6840 så lär man sig med tiden eftersom informationen finns och behövs då 4G inte alls är så enkelt som krängarna säger. paradoxen är att man behöver konsumentutrustningen från AVM för att effektivt kunna optimera installation av proffsutrustning eftersom denna är så neddummad på signalsidan. Det gäller alla jag sett inklusive Conel och LANCOM. Nu bygger nästan alla routrar på Qualcommchip och efter vad jag sett på mässor där mätfirmor ställer ut (Rohde & Schwartz m. fl.) så visar specialversioner av telefoner och tabletter med egen firmware för mätning på basen av qualcommchip inte de fyra kombinationerna vilka egentligen har sitt intresse då man ställer in användarantenner och detta är inte avsikten med mätningarna som intiktar sig på nätets funktion.

Det finns några icke mätapparater som kan lista grannceller på 4G men AVM är den enda som medger anslutning av yttre antenner. Övriga är smartphones, tills vidare utan tillgängliga testkontakter där yttre antenner kan anslutas.

AVM6840 har nu några år på nacken. De efterkommande modellerna 6842 och 6810 är nedbantade och billigare. . Nåon ny avancerad modell har jag inte sett noterad men en cat4 variant borde komma. Dock är AVM så hårt inställt på den tyska marknaden att det nog inte är så stor brådska förrän näten uppgraderas. Inger nytt har visats under mässorna i vår.

Jag har inte kommit igång med Voip tillämpningar ännu eftersom jag är inne på ett sidospår med optimering av GSM där täckningen är dålig.

För den som behöver en avancerad router i bil för bl a VoIP eller en router med mycket höga krav på driftssäkerhet verkar H820 rätt val. Än en gång tack för de utförliga redovisningarna.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

4

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

En androidlur kan användas tillsammans med en AVMrouter som 6840 för att ringa ut från telefonen över WLAN via routern till fast lina eller med VOIP. Routern har ett RJ11 jack för anslutning till fast lina.

Sök FRitz app fon i Play store. Det finns en betavariant också som heter fritz app fon labor. Har ingen koll på skillnaden. Här är instruktion för igångsättandet på tyska, lägger till engelska om jag hittar det.

http://code-bude.net/2012/01/05/android … ox-nutzer/

Det finns en fritz fon app för iOS också, för iphone och ipad. Också en laborversion.

Istället för den fasta linan ut kan man koppla en Xlink BTTN till routerns RJ11 jack och ringa ut via en Bluetooth förbunden GSM/3G telefon som i sin tur är ansluten med yttre antenn (vid dålig täckning inomhus). Vet inte om fon apparna måste vara öppna för att samtal ska kunna tas emot. AVM6840 är också Dectbas och kan således fungera som sådan med XLINK BTTN. Kommer att pröva upplägget om ett par veckor.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

5

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Jonasolof - tack för Din rättning och komplettering av mina synpunkter på AVM6840 !
Du har nu f.ö post från mig.
Vad gäller H820EV för CDMA/Net1 så lägger Acandia in abonnentkoden före leverans. Numera har de också lagt upp uppdateringar på sin hemsida där dock den senaste ställde till trassel för mina ATA-boxar så jag fick (tills vidare) återgå till en äldre version.

AVM:en har jag kört med mjukvaruversion 5.50.

Även jag blev något förbluffad över att AVM:en registrerade en 2,6 GHz-bas via min 800 MHz Wimopanel. Närmaste 2,6 MHz-bas (Comviq/Tele2) ligger på ungefär 8 km avstånd men jag har fri sikt till den. Jag utgår från att att operatören även på detta frekvensband tillämpar en  löptidslimit för klientens anslutning men visst vore det intressant att testa med lämplig 2,6-antenn. RSRP för den aktuella basen med AVM:ens egna antenner ligger (inomhus/träbyggnad) på -106.

Vad gäller antennhöjderna på CDMA-länken (Net1) så ligger den 41 km avlägsna basens antennhöjd på ungefär 150-160 m.ö.h och mina dubbla yagis på 208 m.ö.h så någon större vinst med ytterligare höjning av antennerna tror jag inte går att få. Jag har tidigare tittat på fresnelzonen för denna länk och vill minnas att den inte tangerar  markytan.

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

6

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Kan inte logga in pga ngt cookieproblem. Är på väg till Öland och ansluter via avm6840 i bilen. Kan tyvärr inte läsa PM just nu. Tittade in på mediamarkt i Moisling vid Lübeck i går och tyvärr har de inga LTEroutrar alls nu, inte heller AVM6840, så det blir till att köpa via nätet. Ska kolla med AVM. Vet att den finns i Belgien men då är det internationella versionen.

Löptiden på LTE är vanligen 14 km ellet 75 eller 100, troligen 14 för det mesta.

Kollar senare när cookies funkar.

7

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

I fw. 6.04 till AVM FB 6840 tysk version finns två rader som jag inte noterat i tidigare fw (kanske en miss ?):
"Max Datenrate in aktueller Empfangslage(geschätzt) ["uppskattad maximal datahastighet i aktuellt mottagningsläge"] och "Resourcenanteil in aktuellen Funkzell" ["resursandel i aktuell radiocell" i %].
Den första faktorn redovisas men den andra visar endast på 0. Är det någon som kör AVM 6840 som noterat en procentsiffra här eller är det en faktor som i varje fall Telia inte har med i signalen ?

Tack vare fw. 6.04 och distansmätningsfunktionen har radiolivet blivit både mer spännande och komplicerat. Har efter ett par timmars mobilt mätande hittat en basstation som jag inte visste fanns och som jag uppenbarligen varit uppkopplad mot i nästan ett år...  Inom en frisiktsektor på 65 grader har jag nu (minst) 4 st 800 MHz Teliabaser enligt följande: (avstånd i km/horisontalvinkel från mottagaren)  7,6 km/350°  8,5 km/328°  11,3 km/304°  10,3 km/286°. Till råga på allt har jag min mottagningsposition i absolut höjd högre än någon av dessa basers antenner. Nästan all den här infon vore otillgänglig utan AVM 6840.......

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

8

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Andelen av basens kapacitet ändras när du kör trafik. Pröva med svtplay som ger intermittent nedladdning.

Kul att du är nöjd med tyska avm. Avståndsangivelsen tror jag är unik, den finns knappast i proffsutrustning heller men den bygger på synk info från EnodeB (basen). De två raderna du noterat är nya i senaste tyska fw. Uppskattad maximal datahastighet tror jag kan jämföras med data rate control hos net1. Det är den använda radiolänkens maximala hastighet beroende på momentan modulationsmetod mm. Routetn och basen förhandlar om hur fort sändning får ske för högst tio procent paketförlust. Länken optimeras alltså för hög fart medvetet även om det kommer att innebära omsändningar.

Nu börjar du få så många basstationer på LTE800 kring dig att interferens blir ett problem. Funkar riktverkan från wimopanelen bra? Går det verkligen att rikta in sig på en enda cell när vinkelskillnaden är så liten som ca 20 grader mellan varje cell? Byter routern till varje cell av de fyra när du vrider antennen? Här kan du också se routerns benägenhet att hålla kvar en cellnär fältstyrkan sjunker under granncellens. De här LTE routrarna är gjorda för stationär användning och bör därför inte byta för lätt för då skulle de byta vid fading. Jmf Huawei som gärna byter.

Det vore kul med en graf som visar bäring kontra RSRP för de fyra cellerna. Då kan man även se hur antennen framhäver en enskild basstation allteftersom riktningen ändras. Det fina här är ju att du kan mäta även på icke uppkopplad cell.

Ska man ha en riktigt smal lob är bästa approach en tvärställd basstationsantenn. De har en öppningsvinkel mellan -3 dB punkterna på 65 grader i ena ledden och 4-6 grader i andra (normalt vertikalt).

Kanske dags för en antennrotor? Finns för ca 800 kr hos Conrad.

Eller det här knäppa projektet med fjärrstyrd rotor inkl Raspberry dator och web kamera för att styra en 4G antenn, allt under koll med en AVM6840. Tyskan är tyvärr svår att följa pga alla putslustigheter. Wife acceptance factor verkar vara låg.

http://www.lte-anbieter.info/lte-forum/ … inrichtung

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

9

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Har faktiskt tidigare, under min renodlade Net1-tid, funderat på en rotor; f.n är det inte möjligt eftersom mina båda 450-yagis för Net1 sitter på samma maströr men kanske så småningom.
Jag har, sedan radioamatörtiden, en numera ledig 15 meter hög stålmast med tillhörande jordgrävd 90 millimeters kabelkanal på tomten till en av fastigheterna som kanske så småningom får ta över antennerna fast då måste jag först montera en uppvärmd "mini-teknikbod" (plåtskåp) vid mastfoten för routrarna....)

En graf med bäring/RSRP kan nog komma så småningom fast just nu utnyttjar jag ledig (bil)tid att kartera angränsande basstationers antennsektorer.

Besök vid respektive bas med identifieringsförsök av respektive teknikbods/operatörs antenner (optisk följning av koaxiakablarna med kikare går bra om det inte är en bas med alltför många operatörer = kablar) och sedan grovinmätning av respektive antenns orientering. Är det en stor bas är det i praktiken omöjligt eftersom varje operatör kan ha antennkablage för både 2G, 3G och 4G plus eventuella mikrovågslänkar. Rundkörning på några hundra meters avstånd från basen ger med lite tur cell-ID och ungefärliga strållobsgränser som sedan kan jämföras med respektive antennriktning. Redan nu inser jag att jag behöver en lätthanterlig (handhållen) riktantenn för 800-bandet vid dessa övningar i stället för mina rundstrålande magnetfotsmonterade spröt på biltaket där redan två fasta monterade spröt betjänar H820…) Redan med de första strållobssektorerna inlagda på kartan får man en antydan om principerna för nätplanering vilket faktiskt är ganska intressant.

Du skriver att en basstationsantenn oftast har en horisontell öppningsvinkel mellan 3dB-punkterna på 65° . Antar att det även finns basstationsantenner med smalare horisontallober för t.ex kustnära montage ?  För eget bruk tittade jag häromdagen på Wimos 18705.12 Duo men upptäckte strax att den hade betydligt bredare lob än min stora panel; dock funderar jag eventuellt på 18705.12 för användning i stadsmiljö där jag f.n kör med yagis och Net1.

När man jagar basstationssektorer infinner sig genast grubblerier beträffande principerna för eNodeB-ID och Cell-ID. På Net1:s baser var det betydligt enklare där (ofta) suffixen A, B och C medurs markerade antenn- och lobriktningarna med A mot ungefär norr. För 4G är det uppenbarligen något mer komplext. ENodeB-ID är minst intressant men beteckningsprincipen för cell-ID (per bas) är viktig. Har för mig att Du jonasolof berört det här i någon tråd - men vilken ?

Varken nära eller på någon kilometers avstånd från en bas - med en sprötantenn vertikalt på taket och en horisontellt på bilsidan - med hög RSRP, crossover mer än 15 och SINR över 20 har jag hittills lyckats få igång Mimo enligt AVM 6840. Ursache ?

HUS 1 i tätort: AVM 6840 LTE/Telia  med sektorantenn (Wimo 18705.12 DUAL), VoIP.
HUS 2 i glesbygd: E-lins H900 LTE 4G/Telia med sektorantenn (Wimo 18707.15 DUAL), VoIP.                     
HUS 2 i glesbygd: (Failover) E-lins H820 450 LTE/Net1 med 2x12 elements riktantenner. VoIP
MOBILT: E-lins H900 LTE 4G/Telia med 2 takantenner; VoIP.  RESERV: AVM 6840 LTE och AC810

10

Sv: H820 vs. AVM6840 LTE

Jag börjar från slutet. Vad säger routern? Diversity eller open loop mimo? Jag brukar få open loop mimo med två magnetfotsantenner som står vertikalt. Detta är nog ändå med inslag av diversity.

Vad gäller riktantenn för mobilt bruk funkar nog wimos 12 dB antenn hyggligt. Jag har satt en 12 duo på ett kamerastativ så att jag kan snurra runt den. Ställer stativet på biltaket.men det är inget jag använder ofta för jag har redan funnit masterna kring mig. Tele2s karta (inkl telia 3G) och lociloci är effektiva. För cellgränser duger rundstrålande bra. Eller en MF93D och ipad - för SINR är det bästa kriteriet för att finna cellgränsen och mifin medger låsning på band och visar PCI och cell id.

Telias system för cell ID har jag inte klurat ut. Man måste utgå från den hexadecimala benämningen. De två sista siffrorna ska vara cell ID medan de föregående är mast id. Detta bör gälla Telia också. För tele2 och telenor och N4M är det lättare, de två sista siffrorna anger cell.

Har dock inte ägnat telias numrering någon djupare eftertanke.

Basstationsantennerna har 65 grader öppningsvinkel horisontellt mellan -3 dB punkterna. Vid cellgräns brukar fältstyrkan ligga-10 dBm under max.

I vertikalled är strålknippet mycket mer koncentrerat för att styra täckningen. Det får inte heller spilla för långt. Därför är antennerna nedvinklade, mekaniskt eller elektriskt. Om man ställer en sådan antenn horisontellt får man en extrem riktverkan i horisontalplanet. Detta används för att täcka långa broar och vägar i öken.

Vad gäller router i den höga masten skulle jag bara sätta en MF93D uppe vid antennen och ta ned signalen via usb kabel eller wifi. Du kan läsa band, cell id, PCI, RSRP, RSRQ, SINR mm. Detta förutsatt att du redan testat övrigt med fritzboxen. Men ingen info om grannceller eller avstånd.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.