1

Tråd: Radiovågors flerdimensionella egenskaper medger många fler kanaler

på samma frekvens...

Och mångdubbelt ökad överföringshastighet i fiber i framtiden med bättre fiber. Tyvärr behöver man ha doktorerat i kvantfysik för att förstå hur det fungerar. Varje enskild kanal begränsas av Shannons teorem men med tillräcklig teknisk upplösning kan ett mycket stor antal kanaler skapas. Kurze Einführung:

https://techworld.idg.se/2.2524/1.33706 … -universum

https://youtu.be/SLHzUuIQejk

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

2 Senaste redigerad av E Kafeman (2017-06-28 00:44:44)

Sv: Radiovågors flerdimensionella egenskaper medger många fler kanaler

Det var 2012 som ett jippo ägde rum i Venedig, där man demonstrerade OAM, Orbital Angular Momentum, en form av modulering av radio-signaler. Frågan är om det var OAM som demonstrerades eller en variant av QAM eller helt vanlig antennfasning  med inslag av MIMO. På video från tillfället kan man se att mottagning av radio-signal sker via två Yagi-antenner. Det som överförs är två TV-kanaler. Man kan se på videon hur man mekaniskt justerar ena Yagi-antennen fram och tillbaka och kan på så sätt skifta TV-bild. Bägge Yagi-antennerna hade samma horisontella polarisering.

Det lilla som finns att se från sänd-stället visar en skev-skuren parabol-tallrik med en Yagi-antenn hängandes under.
Tallriken är enbart en fokuserings-lins sett ur antennen perspektiv, vilket inte är märkligare än vilken glas-lins som helst för ljusvågor  men närmast kan man jämföra med den spegel som sitter i botten på spegelteleskop.

Det mesta som sker i Venedig är dåligt dokumenterat och man analyserar inte t.ex. polarisation och faslägen. Man skulle väntat sej att man åtminstone plockat upp signalen på oscilloskop som minimum av mätinstrument, där man kunnat visa att det inte var t.ex. QAM, men inget sådant. En bärbar TV-mottagare var allt.

Man ska senare ha upprepat samma sak mellan två kanarie-öar men samma där att dokumentationen är dålig.
White paper om OAM-försök som bekräftar att det var OAM och på tekniskt godtagbart sätt utesluter andra modulations-former kan jag inte hitta.
Om man lyckats med OAM så är det märkvärdigt lågt intresse i forskar-världen. Som mest något tusental registrerade besök på de 10-tal youtube-videos jag hittat och somliga bara ett 10-tal besökare trots att de legat ute i flera år.

Att lyckas med OAM genom att använda en sned parabol som enda teknik borde väckt väldigt stor uppmärksamhet i forskar-världen. Med den häpnadsväckande enkla tekniken att hänga upp en skev parabol så kan världens mikrovägs-länkar dubbla sin kapacitet, borde varit hett stoff av stort ekonomiskt värde för de som sysslar med överföring av stora mängder data via mikrovågs-länkar.

Inte ens kommersialisering av bandbredds-dubblaren verkar ha skett, och man verkar avslutat försöken utan att närmare tekniskt dokumentera något.
Nu försöker man göra något liknande med ljusvågor i fiber.
Vore intressant att veta om man på samma sätt använder en snedskuren lins för att tilldela ljuset de rätta egenskaperna och på så sätt ökar kapaciteten i fibern.
En av de videos som visar hur man skiftar mellan två TV-bilder genom att justera läget på ena Yagi-antennen:
https://youtu.be/Z1l8_bZr5fI?t=530

En av de få bilder som visar sändande parabol-antennen rätt långt ned på sidan och ser ut att visa en parabol som blivit våldsamt hårdhänt hanterad när man bankade till den och skar upp den. Några kraftiga bultar håller den i skevt läge.

Här visas den uppsatta antennen: https://youtu.be/SNZrlxCqaGE?t=60 Det är i övrigt en rätt ointressant video men här visas datorprogrammet som körs; https://youtu.be/SNZrlxCqaGE?t=87 Det är Audacity, ett bra ljudredigerings-program som är gratis att ladda ned. Antar att ljudspektrat som visas såg imponerande ut.
Här visas när professor Fabrizio Tamburini först mäter in antennen med centimeter-noggranhet och stor iver, för att sedan finjustera stativet genom att puffa till med foten: https://youtu.be/SNZrlxCqaGE?t=106
Ser faktiskt riktigt skoj ut.

Parabolhuvudet som syns i videon är offsetmonterat i tallrikens underkant vilket borde innebära att man tittar rätt långt upp i skyn med visad montering. Se bild på denna sidan som visar vart parabolen pekar: http://mscir.tripod.com/parabola/
Man får ha kraftigt framåttilt för att fokusera horisontellt på denna typ av offsetmatad parabol, som visas här: http://www.skifactz.com/wifi/?p=159

Det är förmodligen en  gammal satellit-tallrik man återanvänt fast man kan tycka att för ett sådant event borde man haft råd att köpa en centermatad parabol.

Eventet ägde rum 2012 men var det något nytt man såg?  Parabolen eller OAM-tekniken är ny?  Nej, jag sysslade med näraliggande saker redan 1990, inklusive egendesignad antenn, första dokumenterade OAM-försöken publicerades 1992 och här är patentet på den lustiga parabol-antennen från 2005, för att åstadkomma OAM: http://www.google.com/patents/WO2005069443A1?cl=en

Uppfinnaren i detta patent resp flera andra har stora tveksamheter till att det förekom någon OAM-teknik i Venedig utan det rörde sej om teknik som kan förklaras enligt gängse MIMO-tekniker: https://www.researchgate.net/publicatio … l_test_%27

OAM är accepterad som underform till andra modulations-tekniker men ger inte någon möjlighet att sända flera radio-signaler på samma frekvens utan att tappa annat. Däremot fungerar det att sända två radio-signaler på samma frekvens utan att de stör varandra. Det görs vanligen genom att använda cirkulär-polariseade antenner då höger och vänsterpolariseade radio-vågor inte "ser" varandra.

Tänk att det kan gå åt så många professorer utan tillgång till vanliga radio och antenn-analysverktyg att åstadkomma...vad det nu var man åstadkom. Tror faktiskt att man mest roade sej lite.

Det finns även en historia om antenn-designen med många frågetecken, men det får bli en annan gång.